Herr talman! Det är med stor tillfredsställelse som vi i dag har att behandla betänkandet om att sända svenska militärer i en gemensam insats, tillsammans med Norge, till Darfur.
Den socialdemokratiska regeringen inledde tidigt ett samarbete med den norska regeringen om att förebereda sig och träna ingenjörstrupper för att kunna göra en viktig insats i Darfur. Det är en region som har varit svårt präglad av stammotsättningar, janjawidmilisens attacker på civilbefolkningen och någonting som vi i den socialdemokratiska regeringen betecknade som ett folkmord.
Det är oerhört glädjande att FN:s säkerhetsråd i diskussioner och dialog med den sudanesiska regeringen har kommit så långt att man kan säga att vi nu ska skicka en stor insats till Darfur. Afrikanska unionen har varit där tidigare men med alltför få soldater för att kunna göra någon nytta. Det är glädjande att FN:s säkerhetsråd har kommit så långt att vi nu ska sända en trupp om 19 555 soldater till regionen.
Sverige och Norge är där beredda att bistå med en ingenjörsbataljon om sammanlagt ungefär 400 man. Sverige kommer att bidra med den mindre delen. Norge är så kallad
lead nation
. Det svenska bidraget uppgår till 160 personer. Det är glädjande, men jag vill direkt säga att det finns några problem och komplikationer med denna insats.
I denna stund är det fortfarande inte klart att den sudanesiska regeringen är beredd att acceptera svenska och norska insatser i detta förband. Den afrikanska unionen har uttryckt det på det sättet att man vill ha en afrikansk militär insats. Sudanesiska regeringen har sagt via pressmeddelanden och uttalanden, faktiskt i Kina, att det är okej att Kina och Thailand är med. Men man har inte nämnt Sverige och Norge.
Jag vill ändå göra kammaren uppmärksam på detta och få det fört till protokollet, så att det ska vara fullständigt klart för alla och envar att det i och med att vi tar det här beslutet fortfarande inte är klarlagt om vi över huvud taget får åka.
Och jag vill från Socialdemokraternas sida göra det fullständigt klart att vi, om den sudanesiska regeringen inte accepterar att Sverige och Norge ingår i denna insats, inte heller ska försöka att ingå i den. Man kan, om man vill dra det långt, ändå tolka det på det sättet att FN:s säkerhetsråd har rätt att deployera trupper även om den sudanesiska regeringen inte skulle samtycka till det. Men vi socialdemokrater vill klart och tydligt markera att om den sudanesiska regeringen inte tycker att det är okej att den svensk-norska bataljonen ingår ska vi inte heller åka. Då blir risken alldeles för stor för våra soldater.
Vi i riksdagen tar beslutet när vi sänder väpnad trupp utomlands. Det här är ett artikel 7-uppdrag, det vill säga det är det starkaste mandatet som FN:s säkerhetsråd kan ge till en internationell insats.
Vi är, som sagt, glada över den. Den behövs på marken för att kunna säkra en situation i Darfur. Vi hoppas att Salim Salim och Jan Eliasson lyckas i sina ansträngningar för att få ett fredsavtal så att konflikten också löses på långsiktig väg.
Det är också glädjande att detta är en insats som genomförs av den afrikanska unionen på uppdrag av FN. Det är positivt om Afrikanska unionen får starkare resurser och kan göra ett bättre arbete på den afrikanska kontinenten, och det är oerhört glädjande att Sverige och Norge kan bidra till att stärka den afrikanska unionens möjligheter att göra ett oerhört viktigt arbete.
Flera hundratusen människor har dött i konflikterna. Flera miljoner människor är på flykt. Det råder ingen som helst tvekan om att insatsen är oerhört nödvändig, och det är glädjande att vi har kommit dit i dag.
Men som alltid när vi tar de här besluten i Sveriges riksdag vill jag poängtera att vi måste skänka en tacksamhetens och stolthetens tanke till alla de kvinnor och män som är beredda att delta i internationella operationer för Sveriges räkning och på det sättet bidra till säkerhet och fred i vår värld. Vi vet av erfarenhet att det kan leda till förluster av människoliv och skador. Vi i Sveriges riksdag hoppas naturligtvis att det inte ska ske i denna insats. Men, än en gång, vi är oerhört tacksamma och stolta över de kvinnor och män som genom sina insatser är beredda att bidra till en fredligare och säkrare värld.
Vi socialdemokrater har i en motion påtalat att vi tycker att regeringen tar ut svängarna lite väl kraftigt när det gäller den så kallade marginalen. Som jag sade tidigare är det 160 soldater som vi sänder iväg. Men regeringen begär ett bemyndigande om 450 soldater. Om det skulle bli en situation i Darfur där vi måste undsätta våra soldater menar regeringen att man behöver ha 290 extra att skicka dit.
Vi förstår mycket väl att det måste gå snabbt och att det måste finnas en marginal. Men vi tycker att det är lite otillfredsställande att denna marginal ökar under årens lopp, då vi behandlar dessa ärenden. Vi avser att återkomma i den frågan så småningom.
Jag vill också säga något för riksdagens protokoll, så att alla och envar är medvetna om att vi riksdagsledamöter vet om begränsningarna i denna insats. Jag sade tidigare att det är 19 555 soldater som den sudanesiska regeringen har godkänt att FN deployerar. Om det då finns 19 555 soldater i Sudan och våra trupper behöver undsättas betyder det att vi hamnar i en väldigt svår situation när det är den sudanesiska regeringen som ska acceptera att man går över denna numerära maximala nivå. Vi vill för protokollet ändå understryka att det är väsentligt att Försvarsmakten och den svenska regeringen är medvetna om denna problematik i denna insats och att man hela tiden agerar och förbereder sig för att skapa det utrymme som behövs om våra svenska soldater behöver undsättas.
Slutligen vill jag dock säga att vi socialdemokrater stöder denna proposition fullt ut. Det är ett viktigt uppdrag, och vi är stolta och tacksamma över de kvinnor och män som är beredda att bidra i internationella insatser.