Herr talman! Jag hängde upp mig lite grann på det där om fas 3. Det sades att fas 3 är till för dem som har särskilda behov och som inte kan ta sig in på den övriga arbetsmarknaden. Det är 35 000 människor vi talar om. Alla som var arbetslösa tillräckligt länge med fas 3 hamnade eller riskerade att hamna där till slut om de inte lyckades hitta något annat att göra.
Det stämmer att vi har många med funktionsnedsättning i fas 3. Men man frågar sig: Förtjänar gruppen funktionsnedsatta verkligen inte bättre än att ha en så usel ersättning och att man ger upp hoppet om dessa människor och inte tror att de någonsin ska kunna få ett riktigt jobb? Jag tycker att det är en fruktansvärd inställning.
Det sades att ungdomar inte skulle hamna i fas 3, men man såg på slutet att det också kom allt fler unga dit. Man säger att fas 3 är en slutstation. Tidigare kallades det förtidspension, och nu fas 3. Detta kan inte få fortsätta; det är vår inställning.