Fru talman! Det är faktiskt så att det finns en nä-
ringspolitisk inriktning i Sjätte AP-fonden. Den har
fått sitt uppdrag formulerat på följande sätt: att för-
valta allmänna pensionsmedel så att avkastningskra-
vet uppfylls samt att erbjuda riskkapital till svenskt
näringsliv, inte minst till mindre och medelstora fö-
retag, för att främja tillväxt och sysselsättning. Det är
ju precis detta som moderaterna reagerar mot. Det
finns alltså en sådan inriktning i den fonden.
I övrigt är det väldigt viktigt att göra en avvägning
mellan avkastning och långsiktighet. I förarbetena till
det nya systemet står det att målet för placeringsverk-
samheten är att förvaltning ska ske med utgångspunkt
i AP-fondens åtagande gentemot alla dem som ska ha
pension. Då kan man inte som Vänsterpartiet - här
tycker jag att det finns en motsägelse - å ena sidan
hävda att det är en för svag förstärkning av buffert-
fonderna och att man skulle vilja gå längre, och å
andra sidan säga att man vill ge fonderna en större
näringspolitisk uppgift. I ambitionen att ge fonderna
en större näringspolitisk uppgift ligger naturligtvis ett
större risktagande och därmed också en större risk för
att man ska dränera en del av kapitalet.
Jag har sympatier för Vänsterpartiets syn på nä-
ringspolitiken, ambitionerna och långsiktigheten. Jag
sade också i min inledning att detta alltid kan diskute-
ras och att det är bra att det har kommit i gång en
sådan debatt. Men jag kan inte förstå att man å ena
sidan hävdar att fonderna är för svaga eller riskerar
att bli för svaga och å andra sidan vill ge dem den typ
av större risktagande som näringspolitiska ambitioner
innebär.