Fru talman! Vi lever i en föränderlig värld. På
många områden sker grundläggande omprövningar -
så också inom försvaret. Den nya hotbild som nu
formas bygger inte på invasionshotet utan på hoten
mot vårt samhälle i stort, risker för miljökatastrofer
och risker för att vårt alltmer el- och databeroende
samhälle skall skadas i grunden. Välfärden och de-
mokratin hotas dessutom av massarbetslöshet och
ökade orättvisor, som kan leda till samhällets förfall i
form av segregation, kriminella gängbildningar och
ökat våld.
Det nya försvaret måste utformas utifrån de nya
hoten, men vi kan också delta i de mycket viktiga
fredsbevarande åtgärder runtom i världen som är
grunden för vår och andras utveckling, som fredsbe-
varande internationell solidaritet genom minröjning,
stöd till fredsförhandlingar och bevakning av att
fredsavtal följs.
Men det militära försvaret måste också vara ett
stöd för samhället i fredstid. När den militära delen av
försvaret minskar, som vi i Vänsterpartiet har pläderat
för och krävt mycket länge, måste de som gör den
militära värnplikten också minska i antal.
Jag förstår mycket väl den oro och den osäkerhet
som präglat de senaste åren för de unga män och
kvinnor som mönstrat men som inte har fått göra sin
värnplikt.
Vi anser att den allmänna värnplikten inte skall
utmönstras. Även om den militära delen minskas
kommer den nya hotbilden på sikt att skapa behov av
en annan inriktning på värnplikten.
Den pliktutredning som arbetar för närvarande
kommer att föreslå förändringar. Vi vet ännu inte
vilka de blir. Därför är det svårt att i dagsläget ha
bestämda åsikter om detta. Vi får påverka inom ut-
redningen och sedan ta ställning till förslagen när de
kommer.
Vi i Vänsterpartiet ser i förlängningen en allmän
samhällsplikt. Det skall vara ett alternativ och ett
komplement till den militära delen och omfatta alla
unga män och kvinnor. Det skall vara en plikt som
gör vårt samhälle starkare och mer robust inför nutida
och framtida hot. Plikten skall i första hand utnyttjas
till att ge de unga pojkarna och flickorna möjlighet att
få större medvetenhet om vuxenlivets villkor, om
vikten av social gemenskap och samarbete vid de
samhälleliga påfrestningar som kan uppstå. Plikten
ger också möjlighet till fysisk och mental träning i
form av konkreta arbetsuppgifter t.ex. inom åldrings-
vård, miljövård och liknande. Starka individer ger ett
robust samhälle.
Det skall vara en utbildning som ökar samhällets
totala kunskap inom försvaret av hela vår demokrati.
Det skall vara en värnplikt som skall öka förståelsen
och kunskapen mellan grupper i vårt land. Den kan
också bli ett kitt. Detta är inte minst viktigt när det
gäller integrationen av våra invandrare.
Man kan uttrycka att den utredningen som nu på-
går ändå måste se över de ekonomiska och allmänna
förutsättningarna för de pojkar och flickor som nu gör
värnplikten och hur de skall förbättras.
När nu den militära och civila värnplikten inte är
allmän i vanlig bemärkelse måste den civila nyttan av
värnplikten lyftas fram. Vi vill inte ha en frivillig
värnplikt. Vitsen med plikten är att den omfattar alla
samhällsklasser och alla grupper i samhället. Det kan
vara lätt att motivera en frivillighet när situationen,
som nu, är osäker. Men om den är frivillig är det de
som är motiverade av intresse eller framför allt tradi-
tion som gör den militära värnplikten.
Motivationen måste i stället bygga på att utbild-
ningen är bra, att man får en sådan kunskap om det
civila samhället som det civila samhället behöver och
uppskattar och att den enskilde ser det som en viktig
del i sitt eget liv.
Om man går vidare med vår tanke på samhälls-
plikt är just den grundläggande idén att den skall
omfatta alla. Den skall ge kunskap och skapa möten
och gemensamt arbete mellan människor.
Men diskussionen i den här frågan får fortsätta.
Definitivt beslut fattas när Pliktutredningen ger sitt
förslag till den framtida pliktens innehåll och omfatt-
ning.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets
hemställan.