Fru talman! Emma Henriksson säger att det ska ske inom ramen för arbetsmiljölagstiftningen. Arbetsmiljölagstiftningen är mycket tydlig redan i dag och ändå används skattemedel till social dumpning. Jag vet många kommuner och landsting som handlar varor runt om i världen där arbetarna absolut inte har rimliga villkor. De blir sjuka av sitt arbete och har dessutom löner som ingen av oss ens skulle kunna drömma om. Här skulle vi kunna förändra och förbättra.
Jag förstår inte på vilket sätt kollektivavtalskrav skulle vara en fara för Kristdemokraterna. Det borde väl i stället kännas bra att företag runt om i vårt land konkurrerar på lika villkor. Och om andra företag kommer hit och vill utföra tjänster hos oss ska också de anställda som de har med sig ha samma berättigade villkor som vi som lever i det här landet har.
Du säger att så här är lagstiftningen och att det har vi ett ansvar för. Jag tror att vi också har ett ansvar för att lyssna och både förenkla och förbättra lagstiftningen. Om två så tunga aktörer som kan ses som motparter eftersom den ena handlar av den andra uttrycker samma farhågor med den lagstiftning som nu föreslås, och som också går mycket längre än vad direktivet från EU kräver, borde utskottsmajoriteten kunna lyssna på detta och ta till sig det. Om man inte har gjort det skulle man åtminstone ha kunnat säga: Vi får följa upp det här, se vad som händer och om era farhågor är berättigade. Låt oss göra det inom en snar framtid. Men det gör ni inte, utan ni bara går på i gamla invanda hjulspår. Och det gör mig som en del av denna lagstiftande kammare orolig.