Fru talman! Varför har man lagar om offentlig upphandling? Skälet är att man vill ha ett kostnadseffektivt och rättssäkert system, ett system i konkurrens som ger skattebetalarna valuta för sina skatter och ett system som förhindrar korruption och otillbörlig påverkan. Upphandlingen ska inte som i forna dagar avgöras vid groggbordet på stadshotellet.
Huvuddelen av invändningarna i dag mot regeringens förslag handlar om att motionärerna vill att man ska ta större hänsyn till samhällsnyttan när man genomför upphandling. Jag tror att det är mycket välmenta förslag, men tyvärr leder de inte till ökat samhällsnytta totalt sett så som motionärerna tror. Jag kommer att förklara varför.
Huvuddelen av alla här närvarande ledamöter inser marknadsekonomins fördelar. Genom marknadsekonomin har vi fått tillväxt, välstånd och också i förlängningen demokrati. En viktig princip i marknadsekonomin är begreppet "den osynliga handen". Det var den skotske moralfilosofen och nationalekonomen Adam Smith som beskrev principen redan 1776 i sitt verk
Nationernas välstånd
. Principen visar att den största samhällsnyttan åstadkoms om man vid varje enskilt beslutstillfälle fattar beslut utgående från det enskilda fallet.
Vad har detta för tillämpning på offentlig upphandling? Överfört till kommuner och landsting innebär det att största samhällsnyttan åstadkoms om kommuner och landsting vid upphandling handlar utgående från den uppgift som ska lösas. Kommuner och landsting bör vid upphandlingen inte samtidigt försöka lösa alla världens problem genom sin upphandling.
Utskottet är i sitt betänkande generöst mot kommuner och landsting och ger dem rätten att göra fel. Man kan kalla detta kommunalt självstyre. Däremot gör regeringen klokt i att inte följa motionärernas förslag och kräva att kommuner och landsting ska göra fel.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna.