Herr talman! Pandemin har på ett mycket tydligt sätt blottlagt bristerna som funnits i den sjukförsäkring som vi har. Det är brister som har funnits sedan den borgerliga regeringen införde det regelverk med fasta tidsgränser som nu styr.
I år beräknas cirka 40 procent av de sjuka få avslag på sin sjukpenning vid 180-dagarsgränsen. Den stora ökningen av avslag kom redan före pandemin. Det var cancersjuka, hjärtsjuka, psykiskt sjuka, utbrända och människor med ME som fick sin sjukpenning indragen, trots att de var sjukskrivna av läkare. Men de tillåts inte vara sjuka. De ska ut på en arbetsmarknad med, skulle jag vilja påstå, fiktiva arbeten, det vill säga påhittade arbeten.
Jag har mött många människor som har fått höra att de väl kan ta ett jobb. Men när någon säger att man har bara en arm som funkar får man höra att man får söka jobb där man kan arbeta med en arm. När någon då säger att bägge handlederna fortfarande är obrukbara får man höra att man kan söka andra jobb där man inte behöver använda handlederna. När någon säger att man inte kan jobba för att man inte tål stress får man höra att man får söka jobb utan stress.
Vi ser också en ökning av människor hos landets socialkontor, där sjuka tvingas söka försörjningsstöd. Ungefär 19 000 personer, det vill säga lika många som bor i Eksjö eller Knivsta, tvingas till socialkontoren i stället för att få ersättning från sjukförsäkringen.
I Olofström är hela 56 procent av dem som får försörjningsstöd egentligen sjuka och är sjukskrivna. I Nordanstig är det 17 procent, i Orsa 30 procent, i Sigtuna 30 procent och i Gnesta 30 procent av dem som får försörjningsstöd som är sjuka.
Min fråga till Rickard Nordin är: Kommer Centern nu att agera så att vi får en permanent regeländring när det gäller de arbeten som ska sökas vid 180 dagar och vid 365 dagar?