Fru talman! Just nu diskuterar vi ett motionsbetänkande som rör processrättsliga frågor, det vill säga hur det ska gå till i våra domstolar. Justitieutskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga yrkanden om dessa frågor från den allmänna motionstiden 2017. Det beror mest på hänsyn till pågående arbete. Motionerna rör stort och smått och hytt och mytt, bland annat frågor om jourdomstolar, anonyma vittnen, datalagring och kostnader för rättsliga biträden.
Vad är det då för arbeten som pågått eller pågår? Justitieministern har under mandatperioden lagt fram 134 propositioner och författat 100 kommittédirektiv till utredningar. Jag tänkte att jag skulle läsa upp en del av detta, så att vi kan göra en sammanfattning av den här mandatperioden.
Bland de propositioner som har lämnats finns Tillgänglighetsdelgivning - försök med ett nytt delgivningssätt för snabbare handläggning av brottmål , Nya regler om bevisinhämtning inom EU , En utvidgad möjlighet till uteslutning av advokater , Utökad samverkan mellan domstolar , Vissa åtgärder för en effektivare och mer ändamålsenlig mark- och miljöprocess , Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål , Ny påföljd efter tidigare dom , Offentlighet och sekretess för uppgifter i domstolsavgöranden , Ökad endomarbehörighet i tvistemål , Patent- och marknadsdomstol , En modernare rättegång II , Domstolsdatalag , Avtal om val av domstol - 2005 års Haagkonvention och så vidare.
Den senaste i raden av utredningar handlar om snabbare lagföring. Något som har varit väldigt aktuellt är att man skulle införa jourdomstolar och på det sättet lösa problem. Jag tänkte visa lite grann hur utredaren Stefan Strömberg har tagit upp det här med jourdomstolar. Han fick i uppdrag att överväga om man skulle införa jourdomstolar eller om det fanns andra sätt att snabba upp rättegångarna. Det är väldigt vanligt att vi i Sverige tittar på amerikanska deckare. Där har man jourdomstolar, och då verkar det ju så himla bra.
Utredaren skriver: "Utredningen har kommit fram till att en ordning med dygnet runt-öppna jourdomstolar visserligen skulle skapa praktiska förutsättningar för en omedelbar eller i det närmaste omedelbar lagföring men att antalet mål som skulle kunna avgöras omedelbart är begränsat. Det finns flera skäl till att målunderlaget skulle bli begränsat. Även för enkla brott behöver åtgärder såsom förhör och analyser vidtas för att brottsutredningen ska kunna slutföras, vilket tar viss tid i anspråk. Den misstänkte har vidare grundläggande rättigheter till skäligt rådrum och att förbereda sitt försvar. En omedelbar eller i det närmaste omedelbar lagföring skulle bl.a. av dessa skäl vara möjlig endast i enkla mål som kan slutföras direkt på brottsplatsen och där den misstänkte avstått från rätten till skäligt rådrum . En ordning med kvälls- och helgöppna jourdomstolar innebär inte att en omedelbar lagföring blir möjlig annat än i enstaka fall. . Syftet med jourdomstolar, dvs. att uppnå en snabbare lagföring, kan uppnås på andra mer verksamhets- och kostnadseffektiva sätt, t.ex. genom . snabbförfaranden."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor
Många, däribland jag själv, tycker att det är bra att göra internationella jämförelser. Detta har också utredaren gjort. Vi tror ofta innan vi tittar att de andra har lösningar som vi inte har och att de borde införas även här. Men utredaren konstaterar: "Rena jourdomstolslösningar används inte i någon egentlig utsträckning." Det intressanta är att det nu pågår ett försöksprojekt med ett snabbförfarande. Projektet började den 1 januari 2018 och ska pågå i två år. Jag undrar om inte detta kommer att visa sig vara den lösning som vi alla längtar efter, det vill säga den som ser till att lagföringen går fortare.
I övrigt kan man konstatera att många av motionerna är omhändertagna genom pågående utredningar eller framlagda eller kommande propositioner. Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.
(Applåder)