Fru talman! Regeringen föreslår i proposition 2017/18:14 att de nationella proven ska ges större tyngd vid betygssättning samt att de ska digitaliseras. Vänsterpartiet håller med om att det bör finnas verktyg för att kontrollera att eleven nått den kunskapsnivå som krävs för att kunna gå vidare i sina studier. Men varken nationella prov eller betyg ger tillräckligt djupgående information.
De nya nationella proven är bara toppen på den våg av arbetsuppgifter som sköljt över lärarna de senaste åren. Många lärare vittnar om att de inte hinner med annat under slutet av terminen. Den vanliga undervisningen får stå tillbaka, och proven riskerar att minska elevernas kunskaper i stället för att öka dem. Lärarna måste få tid att göra det de är utbildade för att göra, det vill säga att undervisa.
Att ge större tyngd till nationella prov vid betygssättningen löser inte heller de strukturella problem som finns i skolan. Behovet av mer styrning och kontroll är ett symtom på det marknadsliberala skolsystem vi har i dagens Sverige. Vinstdrivande friskolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, med andra ord oftast i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster.
Dessutom har dessa skolor ett intresse av att driva upp elevernas betyg och resultat på nationella proven med förhoppningen om att kunna locka till sig fler elever, vilket i sin tur leder till betygsinflation och ökad segregation. Det visade bland annat rapporten Skillnader i resultat mellan gymnasieelever i fristående och kommunala skolor (2016:10) från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Det går inte att avfärda det som vänsterpropaganda.
De jämförde resultat från intern rättning på skolorna med extern rättning gjord av Skolinspektionen och kunde konstatera att fristående skolor var betydligt mer generösa i sin rättning. Vänsterpartiet stöder därför förslaget om utökad extern rättning.
Samtidigt vill vi vara noga med att säga att alla nationella prov innebär ökad stress och arbetsbörda för både lärare och elever utan att föra med sig någon avsevärd förbättring av undervisningen. De tar i stället värdefull undervisningstid, som jag nämnt tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Problemen med likvärdigheten i den svenska skolan löser man genom att ha ett mer jämlikt skolsystem, ett skolsystem utan marknadsintressen där elevens val inte blir avgörande för hur bra skola eleven får eller inte får gå i.
Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag som handlar om att resultat på nationella prov särskilt ska beaktas vid betygssättning. För att få det gjort vill jag också yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nr 1.
Förslagen i propositionen är dessutom ett axplock av de förslag som återfinns i den föregående statliga utredningen Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2416:25). I utredningen fanns förslag om behovet av att minska antalet nationella prov.
Detta är en uppfattning som Vänsterpartiet delar. Det är ett välkänt faktum att många lärare har flytt läraryrket de senaste åren på grund av ökad administration och minskat inflytande över arbetssituationen. Detta skulle knappast leda till en förbättring. Det numera stora antalet nationella prov är en del av detta.
Som jag nämnt tidigare måste det naturligtvis finnas redskap för att bedöma elevernas kunskaper. Men dessa bedömningar måste samtidigt vara ett stöd i lärandet och ska därför vara framåtsyftande och formativa. Betyg och nationella prov är summativa bedömningar; det vill säga de mäter prestationer och ger ingen information om hur lärandet ska utvecklas.
Möjligen kan de nationella proven göra mer nytta som ett redskap för att utvärdera undervisningen. De enskilda elevernas prestationer behöver därigenom inte uppmärksammas i så stor utsträckning, och proven skulle kunna avpersonifieras eller anonymiseras.
Vår slutsats är därför att de nationella proven måste användas mycket sparsamt. I grunden vill vi gå längre än den utredning som jag tidigare nämnde. Vi anser ändå att delar av utredningens föreslag är ett bra första steg.
Regeringen bör göra de författningsändringar som utredningen föreslog angående antalet nationella prov. Propositionen föreslår att delar av de nationella proven ska digitaliseras 2018. Barnombudsmannen varnar för att skolors olika ekonomiska förutsättningar kan påverka resultaten på de nationella proven om dessa i dag digitaliseras.
När inte alla skolor har samma tillgång till modern teknik eller lärare med digital kompetens kan det göra att vilken skola eleverna går i får ett direkt inflytande över huruvida det finns tillgång till datorer eller inte och därmed också hur kompetensen är på de olika skolorna, vilket kommer att påverka resultaten.
För Vänsterpartiet har behovet av datakunskap och digital kompetens hos lärare och elever länge varit en käpphäst.
Redan 1989 skrev vi den första motionen om att lärarna behöver ges möjlighet till fortbildning i datakunskap. Vi instämmer därför i flera remissinstansers åsikt att det behövs tid för lärare att kunna fortbildas inför digitaliseringen, inte i samband med digitaliseringen. Regeringen bör därför avvakta till höstterminen 2019 med att digitalisera de nationella proven, menar Vänsterpartiet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Jag står såklart bakom alla Vänsterpartiets reservationer men yrkar bifall endast till reservation 1.