Fru talman! När det gäller uttrycket "särskilt beakta" har jag noterat att det från borgerligt håll i flera fall har förts fram att riksdagen eller regeringen borde ta initiativ till att Skolverket genomför någon form av informationsinsats.
Skolverket är en myndighet som har ett självständigt uppdrag att se till att det finns goda och bra utvecklingsmöjligheter för svensk skola. Jag är övertygad om att Skolverket även utan olika former av uppdrag kommer att kunna fullgöra den fullkomligt naturliga och självklara del som det innebär att informera landets lärare om hur styrdokument, lagar och liknande ska kunna beaktas i undervisningen.
Ida Drougge tar också upp olika möjligheter att anordna någon form av extern rättning. Jag tycker spontant att det låter som att den beskrivning som Ida Drougge ger ligger mycket väl i linje med hur man kan arbeta i denna propositions och detta lagförslags anda och mening, även om det förstås är upp till huvudmännen att göra sin tolkning av lagen.
Det jag vänder mig emot när vi diskuterar central rättning är den tro som verkar finnas att det finns en kader - en grupp - av välutbildade, kunniga och erfarna lärare. Det måste handla om detta om de undervisande och betygsättande lärarna ska kunna känna förtroende för och tillit till de elevlösningar, rättningar och resultat som de får.
Jag ser inte att denna grupp finns. I dag har vi ett system där Skolinspektionen anlitar lärare för att göra omrättningar av nationella prov. Skolinspektionen kan göra detta på jullov eller påsklov - på tider då det finns lärare som kanske har tid över - men att hitta denna grupp lärare i betygsättningstider och i tider då nationella prov genomförs ser jag som helt ogörligt.