Fru talman! När det gäller frågan om central rättning är det så att Skolinspektionen, som i dag har ansvaret för att arbeta enligt ett uppdrag med att omrätta prov, lägger ned ett oerhört arbete och engagerar en stor grupp lärare för att genomföra omrättningen.
Översatt till övriga nationella prov skulle det innebära en dramatiskt annorlunda styrning av den svenska skolan. Framför allt skulle det medföra stora svårigheter under just betygsättningstider - i april, maj och juni, när många nationella prov skrivs och det är bråttom att få resultaten från de nationella proven för att kunna påverka betygsättningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nationella prov - rättvisa, likvärdiga och digitala
Jag ser det som mycket svårhanterligt att säkerställa en central funktion som skulle kunna rätta, som man säger, de nationella proven.
Frågan om att flytta de nationella proven från årskurs 9 till årskurs 8 visar hur stora krav vi ofta ställer på dessa prov. Vi vill så gärna att de nationella proven både ska kunna vara betygsstödjande och ge god information om vilka kunskapsluckor som finns, så att de ska kunna påverka undervisningen. Av olika inlagor framgår också att vi vill att de ska kunna ge en bild av kunskapsutvecklingen över tid i svensk skola.
Den internationella forskning som redovisas i den utredning som ligger till grund för propositionen visar klart och tydligt att det inte går att förena hur många krav som helst i ett nationellt prov. Här sätter regeringen ned foten och säger att de nationella proven ska vara betygsstödjande. Då är det lämpligt att de ligger mot slutet och så nära betygsättningen som möjligt.
Det är en annan sak att vi ska använda många, bra utvecklingsmetoder i svensk skola för att följa elevernas kunskapsutveckling. Där kan till exempel betygsstödjande material från Skolverket och från andra instanser fylla en väl så god funktion som ett klassiskt nationellt prov när det gäller att ge god information om elevens kunskapsutveckling.