Fru talman! Som tidigare sagts behandlar det här
betänkandet ett förslag som går ut på att inrätta ett
rättspsykiatriskt forskningsregister, som är tänkt att
träda i kraft den 1 januari år 2000. Det är svårt, kan
jag säga, att uttala rättspsykiatriskt forskningsregister.
Men det är faktiskt ett väldigt bra förslag, så det tyck-
er jag väger upp det hela.
Utredningen av register för forskning inom
rättspsykiatrin lade i maj 1996 fram betänkandet
Rättspsykiatriskt forskningsregister. I betänkandet
föreslås att ett särskilt register inrättas för att tillgodo-
se behovet av personuppgifter för forskning inom
rättspsykiatrin och för Rättsmedicinalverkets utveck-
lingsarbete.
Som har sagts här av flera talare är behovet av
forskning inom rättspsykiatrin stort. Syftet med detta
förslag är ju att underlätta forsknings- och utveck-
lingsarbete inom rättspsykiatrin. Men samtidigt skall
naturligtvis den enskildes integritet ges ett så starkt
skydd som möjligt.
Det är viktigt att säga att uppgifterna i registret
bara kommer att få användas för två ändamål. Det ena
är, som jag tidigare sade, för forskning inom rättspsy-
kiatrin, under förutsättning att behandlingen av per-
sonuppgifterna har godkänts av en forskningsetisk
kommitté. Det andra är för uppföljning, utvärdering
och kvalitetssäkring av Rättsmedicinalverkets verk-
samhet inom rättspsykiatrin.
Det behövs ökade kunskaper om effekterna av
vård och behandling av psykiskt störda lagöverträda-
re. Det behövs också bättre metoder för att göra far-
lighetsbedömningar beträffande personer som dömts
till just rättspsykiatrisk vård. Därför håller utskottet
med regeringen om att det behövs ett sådant här re-
gister och med det innehåll som regeringen föreslår.
Men vi vill återigen understryka vikten av att all
möjlig hänsyn tas till att registret kommer att inne-
hålla mycket integritetskänsliga uppgifter.
Det är också nödvändigt att noggranna övervä-
ganden sker kring vem som får registreras, vad som
får registreras och inte minst vem som får använda
uppgifterna och för vilka ändamål.
När det handlar om vem som skall föra registret
föreslås att det skall föras av Rättsmedicinalverket,
bl.a. för att Rättsmedicinalverket redan i dag för re-
gister med samma inriktning som nu föreslås. Inom
Rättsmedicinalverket finns alltså redan det skalskydd
och de rutiner som är anpassade till de integri-
tetskänsliga uppgifter som kommer att registreras. Vi
delar bedömningen att det också fortsättningsvis skall
ligga på Rättsmedicinalverket.
För att få använda uppgifter ur registret för forsk-
ningsändamål krävs det, som jag tidigare sade, att en
forskningsetisk kommitté har godkänt forsknings-
projektet. Jag börjar nu att använda förkortningar, för
det blir så långa ord annars. Rättsmedicinalverket
kommer jag nu att kalla för RMV. När det gäller
RMV:s utvecklingsarbete - alltså uppföljning, utvär-
dering och kvalitetssäkring av verkets verksamhet -
ställs inget motsvarande krav.
I reservation 1 begärs att ett sådant krav skall fin-
nas även när det gäller RMV:s utvecklingsarbete. Jag
och också utskottet kan ha viss förståelse för kravet,
för det kan vara svårt att tydliggöra gränsen mellan
RMV:s egen forskning och det utvecklingsarbete som
sker inom verket. Likaså kommer ju integritetshänsy-
nen in här liksom i forskningen. Men det handlar ju
om fler frågor, för det är också frågan om ifall det är
meningsfullt att kräva ett godkännande av en forsk-
ningskommitté för utvecklingsarbete, som faktiskt
ligger inom ramen för verkets uppdrag.
Det handlar också om att gränsen mot forskning,
som ju kräver godkännande, måste upprätthållas. Men
det är mycket troligt att denna fråga behöver tas upp
på nytt, t.ex. när remissutfallet på betänkandet God
sed i forskningen föreligger. Jag skulle som sagt tro
att frågan återkommer.
I reservation 2 tas frågan upp om återrapporte-
ringsskyldighet för forskare som får tillgång till re-
gistret. I dag finns ingen sådan återrapporteringsskyl-
dighet gentemot de forskningsetiska kommittéerna,
men jag återkommer till betänkandet God sed i forsk-
ningen, för där finns ett förslag med just den inrikt-
ningen. Men som brukligt är anser vi i utskottet att vi
bör avvakta remissutfallet och den fortsatta bered-
ningen av betänkandet och återkomma vid ett senare
tillfälle.
Till sist skall jag säga några ord om frågan om
samtycke vid användning av uppgifter ur registret.
Det handlar då om reservation 3.
I den här delen föreslår regeringen att den regist-
rerade skall få information om bl.a. registreringen och
om de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som
gäller för behandlingen av uppgifterna i samband
med registreringen.
När det däremot gäller samtycket avvisar rege-
ringen tanken på att samtycke av den registrerade
skall krävas för registrering eller när uppgifterna
används. Utskottet delar regeringens bedömningar,
som sammanfattningsvis innebär att registret nästan
skulle bli oanvändbart om samtycke krävdes med
tanke på att man kan förvänta sig ett ganska stort
bortfall.
Men, icke att förglömma, det är ju faktiskt så att
när det gäller användningen av uppgifterna i registret
kan vi redan nu konstatera att de forskningsetiska
kommittéerna normalt ändå kräver att samtycke in-
hämtas från de berörda. Därför tycker jag att man har
kommit så långt som man eftersträvar i reservationen.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan
i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.