Fru talman! Jag instämmer i nästan allting som
Sigge Godin säger, och vi har också gemensamma
reservationer. Men jag kommer ändå att framföra
mina åsikter här. Miljöpartiet gör, liksom regeringen,
bedömningen att den nuvarande uppdelningen av
registerlagstiftning inom socialförsäkringen bör slås
samman till en ny enhetlig registerlagstiftning.
Det är nödvändigt att göra så, men då måste man
också ha ett fungerande ADB-stöd och bedriva verk-
samheten på ett bra sätt. Det här med fusk är något
som vi har fäst oss speciellt vid. Svenska folket fram-
står som ett fuskande folk när man tittar i den här
utredningen om fusk. Det är ju inte så. När man slut-
ligen tittar på det här, kan det möjligen vara 1 % som
är fusk. Det andra beror på systembrister. Dessa tyck-
er jag att vi skall åtgärda, och naturligtvis skall vi
hålla efter fusket. 1 % blir ganska mycket pengar när
det gäller socialförsäkringar. Så det är mycket i alla
fall.
Man vill i lag precisera en myndighets rätt att få
tillgång till de uppgifter som behövs för att avgöra om
en individ har rätt till ett visst bidrag. Miljöpartiet
anser att regeringens ambition att minimera felaktigt
utbetalda ersättningar överbetonar fuskets förekomst
och att vi skall åtgärda systembristerna. Vi anser inte
att fuskets omfattning är tillräckligt säkerställd för att
kunna tas som intäkt för att införa de här kontrollsys-
temen och samkörningarna. Konsekvenserna för med-
borgarnas rätt till sekretess och integritetsskydd kan
bli förödande. Här delar jag Sigge Godins förvåning
över att Moderaterna har ställt upp. De vill ju skydda
människors integritet.
Utredningen om fusk ger uttryck för svårigheterna
att göra en samlad bedömning av fuskets utbredning.
Det felaktigt utbetalda summorna varierar beroende
på vilka bidragsformer som jämförs. Förhållandena
mellan vad som hänför sig till systembrister och rent
fusk är också olika. Fuskets utbredning kan emellertid
sägas vara mindre än väntat. Vissa jämförelser visar
att fusket är mindre än 1 % av den totala summan.
Att ta detta osäkra underlag till intäkt för ett för-
slag som i så hög grad riskerar att kränka bidragsta-
garnas rätt till integritet bl.a. i deras egna hem anser vi
vara orimligt. I den förra propositionen handlade det
om oförberedda och oanmälda besök.
Vi vill också ifrågasätta elektroniska akter som har
ett tvivelaktigt integritetsskydd. Vissa handlingar kan
bara den ena parten ta del av. Om det är fråga om
t.ex. ett bidragsförskottsärende och en handling har
upprättats om fadern till ett barn och man placerar
denna handling i moderns akt kommer han inte åt den.
Där finns det alltså undantag som gör att han inte får
reda på vad som gäller honom själv. Frågan är om
inte detta strider mot det grundlagsfästa kravet på
skydd av den enskildes personliga integritet när det
gäller dataregistrering och personuppgifter.
Ett arbete pågår också med en ny datalagstiftning.
Vi anser att man bör vänta på utredningarna innan
man stiftar nya lagar. Vi anser också att det sker en
orimlig EU-anpassning och att man påskyndar detta
eftersom de tre åren redan har gått när direktivet från
EU skall träda i kraft. Det gäller EG-direktivet
95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för en-
skilda personer med avseende på behandling av per-
sonuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgif-
ter. Det innebär alltså en anpassning i detta fall. Vi
menar att man inte behöver påskynda detta om det
finns skäl att i Sverige skjuta upp detta tills vissa
utredningar och undersökningar är gjorda.
Miljöpartiets representant i Datalagskommittén
anförde den osäkerhet som föreligger angående of-
fentlighetsprincipens förenlighet med EG:s datadirek-
tiv. Då vi inte med säkerhet kan bedöma EG-
direktivets inverkan på den svenska offentlighets-
principen är det av stor vikt att kommande justeringar
i persondatalagen sker genom en vanlig lagstiftnings-
process. Därför bör riksdagen inte ge regeringen yt-
terligare kompetens att detaljreglera bestämmelser
som kan komma att påverka offentlighetsprincipen.
Miljöpartiet anser att dessa aspekter på hur EG-
direktivet relaterat till regeringsform och offentlig-
hetsprincip inte belysts tillräckligt i förslaget till ny
EU-anpassad socialförsäkringsregisterlag.
Forskning om kvaliteten på utredningar som görs
inom socialtjänsten har visat att de ofta är av under-
målig kvalitet. Det är ofta subjektiva värdeomdömen
utan analys eller källkritik som läggs till grund för
myndighetsutövning. Det finns ingen utbildning för
socionomer när det gäller att göra utredningar, och
det är något som Miljöpartiet efterlyser. Det behövs
nämligen en ingående kunskap för att klara av dessa
svåra problem. Denna problematik är känd. Förslag
att åtgärda den bör diskuteras på politisk nivå när det
gäller metodutveckling, förbättrad utbildning och
yrkeslegitimering.
När regeringen nu föreslår ändringar i register-
lagstiftningen för socialförsäkringen, som i hög grad
vidrör så väsentliga medborgarintressen som sekre-
tess- och integritetsskydd, är det ytterst angeläget att
analysera behovet av forskning, utbildning och kvali-
tetssäkring inom socialförsäkringens administration.
Bristande kunskaper och kvalitet i fråga om perso-
nuppgifter kan leda till integritetskränkningar och ge
fel beslut och förvärra konflikter till onödiga proces-
skostnader och leda till fel vid användning av uppgif-
ter när det gäller statistik och behandling i efterhand
för vetenskapliga ändamål.
Miljöpartiet anser att kvalitetsproblemet vid en
bedömning av personuppgifter måste uppmärksam-
mas vid konstruktionen av registerlagstiftningen på ett
bättre sätt än vad som här har gjorts. Jag yrkar bifall
till reservationerna 1, om avslag på propositionen, 2,
om tydligare ansvar för försäkringsregistren, och 4
om kvalitetssäkring.