Herr talman! Jag tackar Alexander Christiansson för försöket till svar. Jag tycker ändå inte riktigt att det var så stringent just när det gäller skattesänkningarna.
Ledamoten tar upp detta med lågkonjunktur och tillväxt. De stora skattesänkningarna har ju gått rakt ned i plånboken hos människor som redan hade väldigt mycket pengar och som nu kanske tar en tredje utlandssemester, vad vet jag. Det är den gruppen som bara kan sätta pengarna på banken eller konsumera lyxprodukter. Det är inte så att den stora andelen av Sveriges befolkning har fått stöd så att de kan konsumera mer och dra igång hjulen.
Bara i förra veckan kritiserade Finanspolitiska rådet Tidöpartierna för att ha satsat på skattesänkningar som varit ineffektiva – till exempel sänkningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar, en väldigt ineffektiv och dyr satsning för att skapa jobb – samtidigt som vi den här mandatperioden har den högsta arbetslösheten på väldigt länge.
När det gäller kulturområdet har arbetslösheten ökat med 30 procent under mandatperioden. Det är för att det saknas resurser inom kultursektorn. Ville man skapa jobb hade man ett utmärkt läge här, men i stället har man gått åt fel håll och skurit ned – till exempel på kultursamverkansmodellen, där människor nu får sägas upp.
Kultursamverkansmodellen är den modell vi har för att skapa kultur i hela landet. Här tycker jag verkligen att Sverigedemokraterna och resten av regeringsunderlaget har gått bort sig helt.
Ledamoten nämnde strategin för kulturella och kreativa branscher. Där finns det knappt något smörjmedel, bara 5 miljoner eller något sådant för internationalisering. Ville man satsa på tillväxt och på en bransch som växer har man också här missat chansen.
Jag tycker att ledamoten behöver förklara varför man satsar så mycket på skattesänkningar för höginkomsttagare.