Herr talman! Interpellanten Ulf Holm, som inte är närvarande i dag, motionerade om kvotering i bolagsstyrelser redan under förra höstens allmänna motionsperiod. Ulf Holms motion och ett antal andra i allt väsentligt liknande motioner har tidigare under våren behandlats i civilutskottets betänkande
Associationsrättsliga frågor m.m.
Jag konstaterar att Ulf Holms motion innehåller sådant som framstår som lite märkligt. I den första meningen har Ulf Holm skrivit: "För mig är kvotering inget politiskt mål i sig men kan däremot vara ett medel för att nå ett mål." Den inledande texten i motionen utmynnade i följande förslag till riksdagsbeslut, nämligen att riksdagen begär att regeringen lägger fram lagförslag om kvotering i bolagsstyrelser. Jag kan inte få det till något annat än att det som inte var ett politiskt mål i sig i vart fall blev målet med motionen.
Herr talman! I sin interpellation återupprepar Ulf Holm i princip samma sak. Orsaken till interpellationen sägs enligt Ulf Holm vara att en undersökning av andelen kvinnor i 52 av de 56 största börsbolagen sjunkit från 21,5 till 21 procent, alltså en minskning med en halv procent.
Jag vill särskilt framhålla att kvalitetsmässigt bra beslutsfattande innefattar att olika frågor blir belysta ur olika infallsvinklar. Däri ingår också kvinnliga respektive manliga aspekter i olika frågor. Mot den bakgrunden är nuvarande förhållanden när det gäller könsfördelningen i bolagsstyrelser naturligtvis inte bra, men det innebär inte att det ska tvingas fram ändringar lagstiftningsvägen. Jag anser i likhet med majoriteten i riksdagen att det är oacceptabelt att göra ingrepp i ägarkollektivets, det vill säga bolagsstämmans, rätt att på bolagsstämman självständigt utse sina företrädare i bolagsledningen.
Det måste även fortsättningsvis vara fritt för ägarna att utse bolagsstyrelse. Mot bakgrund av detta har majoriteten i civilutskottet välkomnat regeringens beslut att skriva av förslagen i departementspromemorian Ds 2006:11,
Könsfördelningen i bolagsstyrelser
.
Nej, en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser måste främjas med andra medel än lagstiftning. Det finns exempel på det. Ett exempel är Svensk kod för bolagsstyrning, som säger att en jämn könsfördelning i styrelser ska eftersträvas. Vissa bolag är enligt noteringskraven på Stockholmsbörsen skyldiga att tillämpa koden.
Det finns också en hel del annat att säga om kvinnor som företagare rent allmänt. Vi konstaterar att kvinnor som företagare är en underutnyttjad tillgång. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling. Det skulle också få andra positiva effekter. En sådan effekt skulle vara att kvinnor skapar och deltar i de informella nätverk från vilka styrelseledamöter, verkställande direktörer och ordförande i bolagsstyrelser rekryteras. Jag vill också påminna om att det i förra höstens budgetproposition anslogs 100 miljoner kronor för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskapen om kvinnors företagande.