Fru talman! Det här går faktiskt inte ihop. Man kan inte i ena andetaget säga att riksdag och regering inte ska ta över lönebildningen och i nästa andetag säga att poliserna ska ha 5 000 eller om det nu är 2 000, 3 000 eller 4 000 mer, beroende på vilket borgerligt parti man frågar - ni har ju helt olika uppfattningar i den delen.
Nu har vi tagit över lönebildningen. Gången är den att vi respekterar den svenska arbetsmarknadsmodellen, den som har levererat våra löneökningar under 20 års tid. Där är det parterna som tar ansvar för lönebildningen. Det är de som förhandlar, och de sitter just nu och gör det.
Lika lite som alliansregeringarna klev in i lönebildningen för poliserna under sin period kommer vi att göra det. Jag tittade på löneutvecklingen, genomsnittslönerna, under alliansregeringens tid, och den var inte så förfärligt lysande. Jag tror att lönerna steg med ungefär 2-2,5 procent per år. Det kanske finns en eftersläpning här som man måste ta hänsyn till. Men nu låter vi parterna förhandla. Vi finansierar, och vi tar inte in själva lönebildningen i regering och riksdag. Polisförbundet vill inte heller att vi ska sitta här och bestämma om löner.
Andreas Carlson ställer frågan om pengarna kommer att räcka. Ja, det beror lite grann på valet. Om vi får sitta kvar kommer vi att fortsätta prioritera offentlig verksamhet, rättsväsendet, framför stora skattesänkningar. Men om det blir ett regeringsskifte kanske det blir annorlunda. Under era åtta år sänkte ni skatterna med 140 miljarder! Och ni ökade polisanslagen med ungefär 5 miljarder. Det visar tydligt vilken prioritering ni gjorde. Vi gör en annan prioritering. Vi ser att det finns stora behov i rättsväsendet, och det kommer vi att prioritera under den kommande mandatperioden om vi vinner valet.