Herr talman! Isak From har frågat mig hur Institutet för språk och folkminnens arbete utvecklar sig och hur forskningen och utbildningen inom minoritetsspråk som meänkieli och samiska ska bevaras och utvecklas. Isak From har även ställt frågan om vilka insatser som till exempel krävs för att bevara kompetensen samt om jag anser att det behövs mer insatser än att bara följa utvecklingen.
För att ge en kort bakgrund beslutade Institutet för språk och folkminnen den 17 oktober 2013 att omorganisera sin verksamhet. Syftet är att åstadkomma en ändamålsenlig, flexibel och kostnadseffektiv organisation och verksamhetsstruktur.
Regeringen har i sin instruktion för Institutet för språk och folkminnen angivit att myndigheten särskilt ska arbeta med ortnamn och med att samla in, bevara, vetenskapligt bearbeta samt sprida kunskap och material om bland annat dialekter.
När det gäller hur myndighetens arbete utvecklas konstaterar jag att den befinner sig mitt i omställningsarbetet som drivs i enlighet med utgångspunkterna i nämnda beslut, som bland annat är att utveckla samarbete och samverkan med universitet och högskolor samt andra regionala och lokala aktörer. En effektivare organisation ska göra det möjligt att stärka och bredda verksamheten så att den kan omfatta flera delar av landet. Den kunskap som institutet besitter ska även i framtiden vara tillgänglig för forskare och för allmänheten, men på nya sätt.
Omställningsarbetet innebär att dialog har inletts med företrädare för minoriteterna, bland annat Svenska Tornedalingars Riksförbund, sametinget och Svenska Samernas Riksförbund. Institutet för också en dialog med Umeå universitet.
Isak From ställer en fråga om utbildning och forskning inom minoritetsspråk som meänkieli och samiska. Då detta främst är en fråga för min kollega utbildningsminister Björklund vill jag hänvisa till hans interpellationssvar den 4 oktober 2013. I svaret framhåller utbildningsministern vikten av att de nationella minoritetsspråken bevaras och utvecklas. För att trygga lärarförsörjningen för de nationella minoritetsspråken har regeringen gett vissa universitet och högskolor särskilda åtaganden för att bygga upp och utveckla ämneslärarutbildning i finska, meänkieli, samiska och romani chib. Umeå universitet ansvarar för ämneslärarutbildning i samiska och har i uppdrag att varje läsår erbjuda utbildning i meänkieli och samiska. Det är utbildningsministerns bedömning att regeringen har gett Umeå universitet goda förutsättningar att klara detta uppdrag.
Vilka insatser som krävs för att behålla kompetensen i myndigheten är myndigheten själv bäst lämpad att bedöma.
Den 27 februari i år fattade regeringen ett beslut med anledning av en skrivelse från Lunds universitet om en hemställan att Kultur- och Utbildningsdepartementen ska medverka till att de regionala arkivens uppdrag säkerställs. Regeringen beslutade att det inte finns någon anledning att frångå den princip som enligt 4 § myndighetsförordningen (2007:515) lägger fast att det är myndighetens ledning som beslutar om myndighetens organisation. Regeringen fastslog också att den inte avsåg att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av universitetets skrivelse.
Som jag nämnde tidigare befinner sig myndigheten mitt i ett omställningsarbete där den regionala förankringen är av stor betydelse. I det fortsatta arbetet är en dialog med närmast berörda aktörer såsom universitet och högskolor viktig. I regleringsbrevet för 2014 har regeringen lagt ett tydligt återrapporteringskrav till institutet om att redovisa utfall och konsekvenser till följd av beslutet om omorganiseringen av verksamheten.