Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

(forts. från 5 §) Vissa näringspolitiska frågor (forts. NU13)

BERIT HÖGMAN (s), 2006-03-30 (riksmöte 2005/06).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2005/06:NU13 Vissa näringspolitiska frågor

Herr talman! När vi i dag diskuterar och debatterar näringspolitiken kan jag inte låta bli att bli lite förundrad över den pessimism som maktalliansen sprider omkring sig. Det är inte måtta på hur eländigt det är när Lars Lindén får ge sin berättelse. Jag vill därför ta tillfället i akt att ge några bilder som jag har fått bara genom att läsa olika tidningar och tidskrifter de senaste veckorna, som kanske kan ge lite andra perspektiv.

Länsförsäkringar har låtit intervjua 1 200 vd:ar i landet med 5-49 anställda. 80 % av de kvinnliga vd:arna gillade sitt företagsklimat. Motsvarande siffra för män var 72 %. Antalet konkurser fortsätter att minska, läser jag i Dagens Industri. Räknar man med antalet personer som berörs är minskningen 30 %, jämfört med en minskning med 21 % under 2004. Konkursandelen var i fjol 0,8 %, vilket är väldigt lågt i ett internationellt perspektiv. Av enskilda firmor som kursade ägdes 86 % av män, medan inte en enda kvinnlig företagare kursade exempelvis i Kalmar, på Gotland och i Blekinge.

Den 14 mars skriver samma tidning att svenska bolag växer snabbast i Europa, och man refererar till ett privat revisions- och konsultföretag.

En tredjedel av de kunskapsbaserade företagen planerar nyanställningar. Utvecklingen fortsätter att vara stark, och entreprenörsindex når 49, vilket är högst hittills. I norra Sverige har 45 % av dessa kunskapsbaserade företag nyanställt det senaste kvartalet. Och här var källan Industrifonden.

Vidare kan jag läsa i Dagens Nyheter den 21 mars att investeringsviljan bland riskkapitalbolagen aldrig har varit så stor som nu. 40,4 miljarder har satsats i 637 olika projekt. Antalet affärsänglar har ökat, och viljan att satsa både kapital och tid på ett företags tillväxt har ökat - detta enligt en rapport från Riskkapitalföreningen och Nutek.

Jag avslutar denna tidningskrönika med min egen tidning, Värmlands Folkblad, som citerar Patrik Johansson, ägare till företaget Flexogem som fått del av Nuteks produktutvecklingspengar. Han säger: Projektbidraget gav oss en puff. Vi kunde vidareutveckla vår produkt snabbare än beräknat.

Det regionala produktutvecklingsrådets ledamöter är överens om att det inte är jättestora pengar, men det är oerhört viktiga pengar.

Från SCB får vi denna vecka information om att storföretagen spår fortsatt uppgång och att man ännu inte nått konjunkturtoppen. Konjunkturen är stark inom såväl industrin som tjänstesektorn. Det handlar om finansiell verksamhet, byggbranschen och utbildning medan vi ser de största positiva förändringarna hos hotell- och restaurangbranschen, stål och metall samt övrig tillverkning. Det var 323 företag i 18 branscher som hade tillfrågats.

Dessa berättelser ur verkligheten är exempel på att maktalliansens domedagspredikningar inte riktigt stämmer med verkligheten. Verkligheten är nog att det är bra med olika stödformer för företag. Det finns ett stöd och en stimulans från samhällets sida när det gäller kvinnlig företagsamhet exempelvis, och det fungerar faktiskt bra med Vinnova, Almi, IUC, Nutek och Norrlandsfonden.

Det finns ett regionalt inflytande över statens resurser till företagande samtidigt som det är klart att det är en styrka att ha ett nationellt perspektiv på stora investeringsstöd.

Men ingenting är förstås så bra att det inte kan bli bättre. Därför är vi socialdemokrater och regeringen hela tiden beredda att ta nya grepp för att utveckla näringspolitiken, förstärka näringspolitikens starka sidor och också förbättra våra svaga.

Låt mig då ge några exempel på det.

För att stimulera enmansföretag att anställa sänks arbetsgivaravgiften för den först anställda. Regelförenklingsarbetet fortsätter. 3:12-reglerna reformeras, och skatterna sänks med nästan 1 miljard.

En rejäl satsning görs redan på entreprenörskap i skolan, och glädjande nog ser vi att Ung Företagsamhet också har börjat verka på de yrkesförberedande gymnasieskolorna.

Trygghetssystemen för företagare ses över med målsättningen att företagare i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av samma trygghet som anställda.

900 miljoner satsas för FoU i små och medelstora företag. Handel och exportfrämjande ökar med 100 miljoner, och exportrådgivare finns nu i varje län. Enbart inom Nutek anslås 19 miljoner till kvinnors och invandrares företagsamhet.

2 miljarder anslås för att säkra kapital i ett tidigt skede. Det är i skärningspunkten mellan idé och produkt. Innovationsbron AB gör en rejäl satsning via sju regionala bolag.

Och hela energipolitiken, Åsa, som vi nu för tillsammans med er och Vänsterpartiet är ju ett stort jobbskapande projekt, förutom poängen att det leder till ett hållbart samhälle.

Nej, jag tycker att maktalliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet har en endimensionell syn på företagande och näringslivsklimat. Det klimat som kännetecknat svensk näringslivsutveckling i decennier, nämligen växelverkan och dialog mellan näringsliv och samhället, vill Moderaterna utrota. Genom att ständigt sänka skatter ska vi uppnå ett starkare näringslivsklimat, men frågan, som vi socialdemokrater ställer oss, är: Vem ska efterfråga produkterna när det blir lägre ersättningsnivåer, sänkta löner och sämre ekonomi i kommuner och landsting?

Visst är det så att privatiseringen av offentlig sektor i kombination med skattesänkningar på uppåt 250 miljarder är ett sätt att se till att vi konsekvent går ifrån ett solidariskt samhälle där vi får hjälp efter behov och betalar efter bärkraft. Det ska ersättas av ett samhälle där vi som har råd kan få våra behov tillgodosedda, men den sköra människan blir ännu skörare.

Jag tror inte alls att det är en slump med stimulanser för tjänstesektorn i Norrlands inland. Med det som ni kallar en översyn av skatteutjämningssystemet är jag övertygad om att den kommunala ekonomin försämras. Någon ska stå för tjänsteutbudet till gamla människor.

Detta är ett synsätt som vi socialdemokrater aldrig kan ställa upp på. Ett sådant samhälle vill inte vi ha. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkande NU13 och avslag på samtliga reservationer.

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BERIT HÖGMAN (s): (forts. från 5 §) Vissa näringspolitiska frågor (forts. NU13) (2006-03-30) — PRESS0