Herr talman! Jag står fast vid alla våra reservationer, men jag yrkar för tids vinnande bara bifall till nr 3.
Jag anser att det fordras insatser för att stimulera det lokala ägandet. Ägandet av företag har under en lång tid successivt förändrats från lokalt ägande till större företag och koncerner. En sådan förändring är oftast skadlig för den lokala utvecklingen av näringslivet.
En region måste ha ett rikt och diversifierat näringsliv för att kunna uppnå en stark och långtsiktig utveckling. För att bidra till detta och för att öka sysselsättningen måste det lokala ägandet av företag stimuleras. Därför bör regeringen utreda förutsättningar för att införa statliga lån med låg ränta till lokala investmentbolag.
Sådana lån skulle stimulera bildandet av nya investmentbolag. Det skulle stimulera investeringar i lokala företag och därigenom skapa nya arbetstillfällen. Jag anser också att man bör se efter hur bildandet av lokala nätverk och informationsplatser för handeln med lokala aktier kan stimuleras.
När det gäller att förbättra tillgången till kapital för de små företagen finns det också annat som är av intresse. Ett system med sänkt skatt för investeringar i små företag kan vara intressant. Också att förbättra förutsättningarna för att införa etableringskonton med möjlighet till att skattefritt avsätta pengar för framtida företagsstarter skulle kunna vara en möjlighet som vi tror på. För att klargöra de sakerna bör regeringen tillsätta en utredning för att titta på möjligheterna att stimulera lokala investeringar.
Jag vill passa på att ge ett svar till Krister Hammarbergh. Han gratulerade Miljöpartiet bland annat till att vi i förra veckan har fattat ett beslut tillsammans med de borgerliga partierna om förmånsrätten. Jag skulle dock vilja vända det lite grann.
Jag vill gratulera Moderaterna till att de har kommit fram till samma ståndpunkt som Miljöpartiet har haft hela tiden, nämligen att en förmånsrätt på 100 % borde vara det rätta. Som jag minns det hade Moderaterna åtminstone i ett tidigt skede en annan procentsats. Jag är glad att vi nu har kommit till den gemensamma slutsatsen så att vi kan rätta till missförhållandet med förmånsrätten.
När det gäller anläggningen i Lund, ISS, har vi viss kritik. Det verkar som att anläggningen kommer att kunna ha en negativ inverkan på Skånes möjligheter att bidra till uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen. Det finns anledning att tro att anläggningen skulle bryta mot flera av miljöbalkens hänsynsregler. Dessutom ser vi en risk med att kostnaderna för projektet skulle bli så stora att annan forskning som kan vara ännu viktigare trängs ut.
Vi vill också betona social ekonomi och att utvecklingspotentialen för social ekonomi är mycket stor i Sverige. Inom den sociala ekonomin får människor möjlighet att använda sin kreativitet och initiativförmåga för att skapa en verksamhet som kommer andra till del. Socialt företagande kan ge arbetstillfällen och ofta även för människor som har svårt att klara konkurrensen på den reguljära arbetsmarknaden.
Den sociala ekonomins roll och potential bör uppmärksammas mer än vad som görs i dag. För att synliggöra det bör regeringen utveckla stöd- och samverkansformer för kunskapsspridning inom området. Jag tycker därför att en utredning ska tillsättas med syfte att ta fram förslag till fungerande system för lån och mikrokrediter för de aktörer som håller på med social ekonomi.
Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om gruvnäringen. År 2005 beslutade riksdagen om vissa ändringar i minerallagen i syfte att bättre balansera gruvföretagens exploateringsintresse mot intresset hos enskilda markägare och andra sakägare. Då tyckte jag, och jag tycker det fortfarande, att en hållbar utveckling måste vara utgångspunkten för den svenska mineralpolitiken. Regeringens mineralpolitik baseras tyvärr inte på detta. Därför finns det behov av en översyn av regelverket på mineralområdet i syfte att dels anpassa innehållet till en övergripande politik för hållbar utveckling, dels inordna lämpliga bestämmelser i miljöbalken.