Fru talman! Jag hade egentligen bara två korta frågor till Claes-Göran Brandin, men jag blev lite konfunderad av avslutningen av hans inlägg. Skulle man ta fasta på vad du säger där, att man ska undvika att göra tillkännagivande till regeringen eftersom frågor riskerar att bli försenande, så skulle vi naturligtvis avstå från att reservera oss över huvud taget i alla betänkanden från oppositionens sida. Men det är ju det som är själva det vapen som oppositionen har: att göra tillkännagivanden. Det är inte för att försena utan för att påskynda handläggningen av ett ärende. Det är naturligtvis det som också är syftet med de reservationer som finns i det här betänkandet.
Det måste väl vara lite pinsamt, Claes-Göran, att ditt inlägg här i dag låter på ungefär samma sätt som det gjorde för några år sedan när vi diskuterade åkerinäringen och konkurrensförutsättningarna. Det har ju hänt väldigt lite, trots allt, när det gäller de merkostnader som den svenska åkeribranschen har. Det borde väl vara lite irriterande också för den socialdemokratiska majoriteten att det här tar så lång tid. Det är den ena saken.
Den andra saken är detta med överlasterna, som vi har pratat om här i talarstolen. Vi träffade åkare som vi diskuterade detta med tidigare i dag. Jag ville bara kolla med Claes-Göran Brandin att vi är överens, majoritet och opposition, om att den här formuleringen om acceptabla överlaster i utskottets skrivning inte var riktigt bra. Man måste ha en nollvision även på det här området. Vi kan inte acceptera någon omfattning av överlaster. Kan vi därför vara överens om att vi i nästa vända i utskottet, för det är lite sent nu kanske, ska ha en annan skrivning som gör det glasklart att överlaster måste bort? Det finns ingen acceptabel omfattning av överlaster.