Herr talman! Lars Elinderson delar tydligen min uppfattning att det inte är skattebetalarna som ska stå för fiolerna. Ändå stöder Lars Elinderson regeringens proposition, där man skriver att de 15 miljarderna ska ingå i fonden i stället för att de ska betalas tillbaka till skattebetalarna. Jag tycker att det är en orimlig ordning.
Jag menar också att det är en orimlig ordning att fonden inte får en tillräckligt stor summa, en volym, så att den täcker kostnaden för en finanskris eller en ny bankkris. Då innebär det både att skattebetalarnas pengar går in i fonden och att skattebetalarna återigen om en kris kommer får gå in med nya skattemedel. Det är en helt orimlig ordning. Så kan vi inte ha det.
Den ökade riskbenägenheten och handeln med de olika produkterna visar att finanssektorn får ta för stor del av samhällsekonomin och inte kan ta det ansvar det har inneburit. Annars skulle vi inte stå här och prata om det här i dag.
Jag menar att vi som enskild stat visst ska kunna reglera i större utsträckning än andra länder gör. Vi har sett konsekvenserna av det som sker i dag och måste ta någon form av ansvar för att förhindra att det sker igen. Då kan vi göra vad vi kan här och visa att vi kanske kan gå före och därmed få andra att komma efter. Men vi kanske inte heller vill att bankerna ska bli så enormt stora att de får dessa effekter på vår samhällsekonomi. Vi betalar alla kostnader för det i dag i form av en kraftigt ökad arbetslöshet och att livskraftiga företag går omkull på grund av att de inte får tillgång till krediter och så vidare.
Det är ett högt spel vi spelar, och någon gång måste vi ta ett samhälleligt ansvar och sätta stopp för det. Den tiden borde redan ha varit här. Jag hoppas att fler inser det.
Men till att börja med kan vi se till att dessa pengar går tillbaka till skattebetalarna. Det är 15 miljarder, vilket är rätt mycket pengar.