Fru talman! Först vill jag tacka handelsministern
för ett bra och innehållsrikt svar. Det är rätt länge
sedan jag frågade om utvecklingsländernas tillgång
till aidsmediciner. Då var vi många som upprördes
över läkemedelsföretagens tämligen kallhamrade
inställning. Av inslag i medierna då verkade i varje
fall inte de svenska företrädarna för företagen må
särskilt bra av hur frågan hanterades av deras egna
ledningar. Jag tog det som ett gott tecken när det
gällde att hitta lösningar i den då aktuella frågan om
stämningen mot Sydafrika. Dessbättre visade det sig
vara ett riktigt antagande, för de här företagens kort-
siktiga vinstanspråk fick ge vika för medmänsklighet
och humanism.
Det gick att få fram en överenskommelse som inte
slår undan benen för företagens forsknings- och ut-
vecklingsarbete, och det är bra. Detta visar vilken
viktig roll som opinionsbildning spelar. Det blev helt
enkelt för dyrt för de här företagens image att fram-
härda i sina krav.
Självfallet är det också viktigt, precis som han-
delsministern säger, att regeringar och parlament
reagerar och agerar i de internationella forum där de
här frågorna diskuteras. Jag är uppriktigt glad över att
Sverige spelar en positiv och aktiv roll.
Jag är övertygad om att vi bara har sett början på
en diskussion i internationaliseringens kölvatten om
rätten till de framsteg som görs. Det gäller inte bara
inom medicin utan också inom andra områden. Jag
kan mycket väl tänka mig att liknande diskussioner
dyker upp i framtiden som handlar om miljö, energi-
utvinning, kommunikationer och många andra områ-
den där fattiga människors tillgång till kunskaper och
framsteg ställs emot företags rätt till sina landvin-
ningar och patent.
Det är inte fel, tycker jag, att ställa krav på en mer
solidarisk fördelning. Det mesta när det gäller de
framsteg som görs har ju skapats i samverkan mellan
ett samhälle som tar sitt ansvar för en hög utbild-
ningsnivå och ett gott utvecklingsklimat där männi-
skor känner sig både trygga och kunniga och, å andra
sidan, initiativrika och skickliga företagare och deras
anställda. Därför vore det också rimligt med en dis-
kussion om en viss rätt till en del av det resultat som
produceras.
Jag kan tänka mig att en sådan del av resultatet
kan tas ut t.ex. i form av en rätt för utvecklingsländer
att i ökad utsträckning få del av framsteg, på sådana
villkor att detta görs tillgängligt också för de fattiga.
Detta kräver naturligtvis internationella överens-
kommelser och att Sverige är en aktiv part i det inter-
nationella samarbetet.
Jag har fått ett utförligt och bra svar från han-
delsministern. Jag har egentligen ingen anledning att
ställa ytterligare frågor utan riktar mer en uppmaning
till ministern om att i internationella forum arbeta
vidare för att forskningens och utvecklingsarbetets
resultat i större utsträckning kan komma också fattiga
länder och människor till del samt om att bidra till
fortsatt opinionsbildning för en rättvisare värld. I det
här aktuella fallet gav ju det ett mycket bra resultat.
Jag är övertygad om att den starka opinion som både
människor och företrädare för länder visade var det
som förde fram till det lyckade resultatet.