Herr talman! När vi debatterade skatteutskottets betänkande SkU10 redogjorde jag för varför Vänsterpartiet anser att det behövs en översyn av inkomstskatterna.
Nu ska vi debattera företagsbeskattningen. Även när det gäller skatter för företag anser Vänsterpartiet att det behövs en översyn.
I en presenterad undersökning från organisationen Företagarna som Sifo har genomfört ser vi att förtroendet för regeringens företagarpolitik enligt uppgift har sjunkit sedan tillträdet. Var fjärde företagare saknar förtroende för den nuvarande regeringens politik när det gäller företagande.
Sverige har nästan 700 000 verksamma företag inom den privata sektorn och de sysselsätter närmare 2,7 miljoner personer. 99,2 procent av dessa företag har färre än 50 anställda och sysselsätter ca 1,4 miljoner personer. De små företagen är därmed Sveriges främsta arbetsgivare och står för hela 52 procent av den privata sysselsättningen och för nära en tredjedel av den totala sysselsättningen. Sju av tio svenska företag är enmansföretag.
Att få mindre företag att vilja investera och nyanställa skulle få mycket positiv effekt på sysselsättningen. En satsning på mindre företag är också en viktig regionalpolitisk åtgärd.
Precis som Raimo Pärssinen redogjorde för har vi tillsammans verkat för att sänka skatten.
Borttagande av arvs- och gåvoskatt för att underlätta generationsskiften, skattereduktion för forskningssatsningar och reformering av 3:12-regler är exempel på sådant som Vänsterpartiet har medverkat till.
Vi kan faktiskt också vara med och sänka skatten, men våra skattesänkningar inriktar sig på att skapa nya jobb inte på att ge mer pengar i plånböckerna åt dem som redan har mycket. Vi låter absolut inte de arbetslösa och sjuka betala hela kalaset med motiveringen att det ska löna sig att jobba. Jag vill hävda att det alltid har lönat sig att jobba, även innan vi bytte regering. Jag förstår inte argumentet och verklighetsbeskrivningen att det nu helt plötsligt lönar sig att jobba och att det aldrig har gjort det förut. Det har alltid varit väldigt stor skillnad mellan om man har haft ett jobb eller om man har varit arbetslös eller sjukskriven.
Vänsterpartiet föreslog i sin budgetmotion för 2007 begränsade avdragsmöjligheter för pensionssparande. Vi anser att regler som gäller egenföretagare måste ses över ytterligare innan eventuella förändringar görs. Vänsterpartiet föreslog i budgetmotionen också en höjning av bolagsskatten från 28 procent till 30 procent. Vi anser att Sverige inte påtagligt försämrar sin konkurrenskraft med det. Det är dock viktigt att i en översyn av skattesystemet väga in hur olika beslut i EG-domstolen kan komma att påverka enskilda länders möjlighet att utforma skatter.
År 1997 genomfördes en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Syftet var att stimulera sysselsättningen. Riksdagens revisorer har i en rapport till riksdagen ifrågasatt värdet av de reducerade arbetsgivaravgifterna och pekat på att ingen mätbar ökning av sysselsättningen har uppnåtts. Förra året beslutade riksdagen om en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag i syfte att öka viljan att göra nyanställningar. Tyvärr har den nuvarande regeringen avbrutit försöket. Det hade annars kunnat vara en god värdemätare på i vilken utsträckning en mer riktad nedsättning av arbetsgivaravgifterna hade haft inverkan på sysselsättningen.
Vänsterpartiet har i flera sammanhang tagit upp frågan om att införa en schablonskatt. Vi menar att det kan vara en viktig del i förenklingsarbetet eftersom det skulle underlätta för såväl skattemyndigheterna som den enskilde företagaren. Framför allt skulle vi få ett system som på ett effektivt sätt skulle förhindra skatteundandragande. Skatteundandragandet innebär att vi får minskade inkomster till vår gemensamma välfärd. Det försämrar också allvarligt seriösa företagares möjligheter att konkurrera på lika villkor. Det är bekymmersamt eftersom det i förlängningen hämmar tillväxten.
Schablonbeskattning lämpar sig bäst i kontantbranscher som till exempel restaurang-, frisör- eller taxibranscherna. Vi kan tänka oss att som ett första steg införa schablonbeskattning på försök i en eller flera branscher. En övergång till schablonbeskattning bör främst vara ett frivilligt val och möjligheten att använda konventionell beskattning ska kunna finnas kvar. Det finns förebilder från andra europeiska länder där man genomfört förändringar med gott resultat.
Skatteverket har i rapporter skisserat hur schablonbeskattning ska kunna användas i kontantbranscher med få anställda. Nyligen har också en utredning gjort ytterligare översyn av vilka förändringar i riktning mot schabloniserade system som kan vara möjliga. Både slutsatser och mottagande har varit varierande.
I många fall finns invändningar mot att en schablon inkräktar på kravet om rättvis beskattning och innebär mindre exakthet för den enskilde. Vissa menar att rättstryggheten kan sättas ur spel. Man bör vara medveten om att en schablon i sig innebär att träffsäkerheten blir mindre exakt. Å andra sidan menar vi att fördelar som förenkling och att det ges allt färre möjligheter att undandra skatt överväger mycket klart.
Vänsterpartiet vill behålla fastighetsskatten, men vi vill att den görs om för att bli mer neutral och rättvis oavsett boendeform. Beskattningen bör i framtiden ske utifrån upplåtelseform och inte som i dag utifrån hustyp.
Precis så som tidigare gällde för bostadsrättsföreningar är hyresrätter dubbelbeskattade eftersom de också betalar bolagsskatt. Vi anser att det inte finns skäl att särbehandla boende i hyresrätter på detta sätt. Fastighetsskatten på hyresrätter bör därför på sikt fasas ut.
Vi vill också se över andra delar av fastighetsskatten. När det gäller småhus bör dels dagens system med bland annat begränsningsregeln och dämpningsregeln utvärderas dels bör andra system prövas. Vi har till exempel föreslagit att byggnadens värde kunde vara geografiskt neutralt, det vill säga att samma hus får samma värde oavsett om det ligger i Kristinehamn eller i Stockholm.
Eventuellt kan detta kombineras med ett tak för markvärde. Vi är också öppna för att diskutera andra lösningar.
Översynen ska också omfatta beskattning av bostadsrätter. Vi föreslår att varje bostadsrätt ska värderas för sig och att den samlade värderingen blir underlag för bostadsrättsföreningarnas fastighetsskatt.
I dag får alla nya byggnader ett avdrag på fastighetsskatten under de första fem åren. Vi anser att man bör se över hur avdragets storlek skulle kunna kopplas till befintliga byggnader eller på annat sätt stimulera energieffektiva investeringar.
Det är inte en bra ordning att Skatteverket måste bedöma om en byggnad ska klassificeras som vårdbyggnad och därmed vara befriad från fastighetsskatt. Regeringen bör ta tag i detta problem och återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder som undanröjer osäkerheten om hur de blandade boendeformerna inom äldreomsorgen ska klassificeras vid fastighetstaxeringen.
Handeln med utsläppsrätter har inneburit konkurrensfördelar för kärnkraft och vattenkraft. Det har resulterat i stora vinster för kärnkrafts- och vattenkraftsbolagen. Vänsterpartiet anser därför att de skatter som infördes för dessa bolag 2006 ska höjas ytterligare. Den termiska effektskatten på kärnkraft ska enligt vårt förslag höjas med 300 miljoner kronor och fastighetsskatten på vattenkraft ska höjas med ett lika stort belopp.
Förmögenhetsskatten har stor betydelse ur fördelningssynpunkt. En sänkning eller ett avskaffande av förmögenhetsskatten kommer att öka de ekonomiska klyftorna ytterligare. Särskilt markant blir detta om regeringen gör allvar av sina planer att sänka förmögenhetsskatten på alla andra kapitaltillgångar än den egna bostaden. Förmögenhetsskatten bör därför finnas kvar även i framtiden. Men det kan finnas skäl att göra olika förändringar för att skatten inte ska få oönskade effekter.
Under senare tid har frågan om överskottslikviditet i onoterade bolag uppmärksammats. Vänsterpartiet anser att det finns skäl att så snart som möjligt beakta den latenta skatteskulden vid förmögenhetsvärderingen av ägares aktier i onoterade bolag. Vi satte av 15 miljoner kronor för detta ändamål i vår budgetmotion för 2007. Förslaget röstades emellertid ned i riksdagen, och den nuvarande regeringen har ännu inte presenterat ett färdigt förslag som löser problemet.
Åtgärder måste också sättas in för att motverka att det öppnas för olika möjligheter till skatteplanering vad gäller pensionsförsäkringar. Jag tänker då närmast på planering i syfte att komma undan förmögenhetsskatten i samband med att skattereglerna för pensionsförsäkring arbetas om; detta till följd av EG-domstolens dom i det så kallade Danmarksmålet.
Herr talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer men väljer här att yrka bifall till reservationerna 2 och 14.