Herr talman! En viktig utgångspunkt för den socialdemokratiska skattepolitiken är att det svenska näringslivet ska kunna ha en förmåga att skapa starka och livskraftiga företag som i sin tur bidrar till en positiv ekonomisk utveckling, ger nya jobb och välfärd som kommer alla till del. Skattepolitiken ska utformas så att den främjar en sådan utveckling. Goda villkor för investeringar och företagande är avgörande för att vi här i Sverige ska kunna möta allt hårdare konkurrens från omvärlden. Vi vill eftersträva breda skattebaser och begränsa olika former av särregler för att kunna hålla nere marginalskatterna på strategiska områden som är av betydelse för en god ekonomisk utveckling.
Herr talman! Sveriges ekonomi är mycket god. Det slogs rekord i antalet nystartade företag, både under 2005 och 2006. Tillväxten är stark, och arbetstillfällena har växt till under hela förra året och fortsätter att göra så under innevarande år.
Detta är ett kvitto på att det är den socialdemokratiska politiken med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har varit lyckosam och genomtänkt. Det är vi alla här i kammaren säkerligen glada över.
Företagens vinstmarginaler är goda och ägarutdelningarna är höga. Exportindustrin går på högvarv, den inhemska efterfrågan är stark och den offentliga ekonomin är god. Lars Johansson har berättat om den enorma produktivitetsutveckling som har gett Sverige en outstanding plats i världen.
Tidigare har lagts stor energi på att anpassa reglerna till de mindre företagens villkor. Vi har utökat möjligheterna att göra avsättningar till periodiseringsfonder och förlängt tiden för vilken en reservering kan kvarstå obeskattad. Arbete har lagts ned på att reformera de så kallade 3:12-reglerna, vi har stimulerat nyanställningar och underlättat generationsskifte, bland annat genom att slopa arvs- och gåvoskatten.
Vi socialdemokrater påbörjade tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet ansatserna till en grön skatteväxling för att lyfta ambitionsnivån och rikta den mer mot miljöfrågorna. Vi har gjort det eftersom vi vet att en uthållig tillväxt aldrig kan ske på bekostnad av miljön.
Regelförenklingsarbetet har också varit en viktig del. Det är många förslag som har genomförts. Samtidigt har det skett ett målmedvetet arbete för att motverka svartarbete och skattefusk.
Herr talman! Skattesystemet ska vara effektivt utformat så att det främjar rättvisa. Genom generellt inriktade åtgärder undviks snedvridning av ekonomin och avgränsningsproblem. Utgångspunkten, som har hörts här tidigare i dag, är att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt. Det säkrar den långsiktiga finansieringen av vår gemensamma välfärd.
I dag går politiken tyvärr i motsatt riktning. Den moderatstyrda regeringen inför nya subventioner, nya undantag och nytt krångel. Genom dess oförmåga att vårda stabila skattebaser kommer välfärdens finansiering att hotas. Regeringen inför riktade skattesubventioner till enskilda branscher. I stället för att ge alla branscher och företag likvärdiga villkor pekar man ut i vilka branscher som jobben ska komma. Det gör man genom särregler. Det är rimligt att anta att tjänstesektorn kommer att vara en växande andel av vår framtida ekonomi. Men att bygga in skattesubventioner i den sektorn riskerar att på sikt undergräva välfärdssamhällets finansiering.
Rättvisan i skattesystemet minskar även på andra sätt. En på sikt eller kanske snart kommande orättvisa: Ett slopande av förmögenhetsskatt och fastighetsskatt gynnar dem som redan har det bra här i livet, samtidigt som det offentliga tappar resurser. Det tycker vi socialdemokrater är det tydligaste tecknet på en dålig fördelningspolitik. Det kommer att regna manna från staten över dem som redan är förmögna, samtidigt som dem som har det sämre ställt hamnar ute i kylan.
Låt oss för en kort stund titta på fastighetsskatten och de förändringar som är gjorda. Statistiska centralbyrån, SCB, har gjort en studie av regelförändringarna. Resultatet är slående. 67 procent av hushållen får en oförändrad fastighetsskatt eller en minskning som ligger under 500 kronor per år. Samtidigt är det 1,4 procent av hushållen som får en minskning med 10 000 kronor eller mer. Var bor dessa riktiga vinnare? De bor i Danderyd, Lidingö, Vaxholm, Täby, Nacka, Sollentuna, Tyresö, Järfälla och Upplands Väsby i Stockholms län samt i Lomma i Skåne. Där har vi tio-i-topp-listan. Husägarna i dessa kommuner tjänar mellan 4 000 och 9 000 kronor per år. Det motsvarar en sänkning av fastighetsskatten med mellan 36 och 41 procent. Dessa hushåll ligger också inom den åttonde, nionde och tionde decilen när man tittar på inkomsterna. Fördelningsprofilen är solklar.
Money talks
.
OECD kritiserar Sverige och regeringen för förändringarna i fastighetsskatten. Man skriver att ur ekonomisk synvinkel vore det bättre att inrikta skattesänkningarna på områden som är viktiga för sysselsättning och företagande och att det bästa vore att behålla nivån för löpande boendebeskattning.
Hur blir det med detta? I dag kan vi både läsa och höra från Ekot i radion att de borgerliga partierna i regeringen är osams om hur slopandet av fastighetsskatten ska gå till. Kampen verkar förutsägbar, vi vet vem som står vid regeringsrodret.
Herr talman! Vi socialdemokrater finner starka skäl att bibehålla fastighetsskatten. Det är en del av kapitalinkomstbeskattningen. Det bör finnas någon typ av likformighet och enhetlighet mellan beskattning av en fastighet och beskattning av avkastning av övriga kapitaltillgångar. Vi får aldrig glömma att fastighetsskatten inbringar staten 25 miljarder kronor, vilket gör den till en mycket viktig och betydande inkomstkälla.
Samtidigt är det viktigt att nivån avvägs så att skatten inte ger orimliga effekter på hushållen. Man kan möta prisstegringar med sänkning av skattesatserna och införa dämpningsregler och begränsningsregler för hushåll med små inkomster så som vi har gjort.
Vi anser att fastighetsskattens effekter ska övervakas noga för att man ska kunna göra nödvändiga justeringar.
Låt mig avslutningsvis, herr talman, kommentera några andra saker i dagens betänkande.
Vi socialdemokrater är tillfreds med att utskottet ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag till tonnageskatt. Att införa tonnageskatt skulle ge den svenska näringen likartade villkor som dess konkurrenter och då kan arbetstillfällen och kunnande i Sverige utvecklas.
När det gäller frågan om klassificering av byggnader för äldreboende vid fastighetstaxering var det faktiskt så att vi i utskottet var helt överens i sittande sammanträde. Vid mötet därefter hade majoriteten ändrat sig. Vi är nog överens i själva sakfrågan, men till skillnad från majoriteten kan vi stödja Vänsterpartiets krav på att regeringen ska återkomma med förslag på lösning av problemet.
Till sist vill jag bara säga att vi motsätter oss ett avskaffande av fastighetsskatten, och det gör vi utifrån fördelningspolitiska skäl.
Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer men vill yrka bifall till reservationerna 1, 11, 14 samt 15.
I detta anförande instämde Birgitta Eriksson och Britta Rådström (båda s).