Herr talman! Så var det dags för den sista fiskedebatten efter åtta års styre av de borgerliga partierna. Vi ska i dag debattera ändringar i fiskelagen och lagen om överlåtbara kvoter.
Den största frågan handlar just om överlåtbara kvoter och hur vi politiker vill att det svenska fisket ska bedrivas de kommande åren. Jag återkommer till denna fråga lite senare i anförandet.
De ändringar som föreslås kommer många gånger från den nya fiskepolitik som förhandlats fram i EU där EU-direktiven till stora delar styr eller påverkar förslagen. Även om EU-direktiven påverkar är det regeringen som tolkar direktiven och omsätter dem i de ändringar som föreslås.
Herr talman! Under de åtta åren som regeringspartierna har regerat har de aldrig en enda gång försökt att få till stånd breda lösningar i fiskefrågorna. Detta har inte skett ens under den senaste mandatperioden, då de varit i minoritet. Sin vana trogen förlitar sig regeringen på ett aktivt eller passivt stöd från Sverigedemokraterna. Som de flesta kan konstatera finns det i dag inget som helst intresse för fiskefrågor från Sverigedemokraternas sida. Sverigedemokraterna har inte ens anmält sig till debatten. De som vill se en aktiv fiskepolitik i Sverige ska inte rösta på Sverigedemokraterna. De rösterna är bortkastade.
Det finns en fråga som vi är och har varit överens om över blockgränserna, nämligen att det småskaliga fisket ska värnas och stärkas. Herr talman! Jag tror inte att någon här i den här församlingen kan komma på ett enda förslag som
inte
har gått i motsatt riktning. Regeringens ambition om att minska regelverket för företagandet har inte omfattat fisket. Här har den ena nya regeln efter den andra staplats på redan befintliga regelverk som ålagts fiskenäringen. Vi kan inte skylla allt på EU. Det handlar, minst sagt, om hur regeringen omsätter det beslut som fattas i EU. Regeringen kommer också på nya fenomenala regler som endast ska gälla svenska fiskare.
Det är minst sagt svårt för yrkesfiskarna att undvika att det bryts mot någon regel från det att de lämnar kajen till dess de är tillbaka i hamnen igen.
Svenska fiskare fiskar ofta i samma områden som fiskare från andra EU-länder. På västkusten fiskar vi ihop med danskar och även med de svenskar som fiskar på danska kvoter och regler. Även norrmännen är där och fiskar. Trots att de inte är med i EU har de regler som ska motsvara EU:s regelverk.
När jag var nere på kajen i förra veckan och pratade med fiskare från kommunen låg det en dansk fiskebåt bredvid den svenska. Dessa båtar från olika länder kan fiska sida vid sida. När de har trålat färdigt, lättat trålen och ska uppskatta hur stor fångst de har fått till myndigheterna använder danskarna ett system och svenskarna ett annat. Myndigheter och regering har gjort en annan tolkning av regelverket, som på intet sätt är mindre komplicerat att tillgodose.
Ett annat exempel är att om den svenska båten fångar en hälleflundra måste fiskarna kasta tillbaka den i havet. Våra myndigheter och regeringen har bestämt att så ska ske på svenska båtar eftersom de anser att detta är en hotad art i dessa vatten. Men om hälleflundran kastas tillbaks i havet och den danska båten tar upp fisken är det okej. Då är den inte längre en hotad art. Konsekvensen är att hälleflundrans bestånd inte stärks av att svenska båtar inte får ta upp fisken så länge andra nationer får göra så. Men det märks på de svenska fiskarnas ekonomi. Den stärks inte - tvärtom. Dessutom undergrävs trovärdigheten för regelverket.
Det går att räkna upp den ena idiotiska regeln efter den andra där det är uppenbart hur dum den är. Detta missgynnar svenska fiskare utan att det stärker bestånden i havet.
När fiskare fiskar i ett och samma område måste det vara samma regler för alla fiskare oavsett nation. Det har jag påtalat flera gånger från talarstolen och i debatter med ministern. Det ska inte finnas svenska tolkningar och danska tolkningar av samma direktiv. Då saknar regelverket trovärdighet.
Herr talman! Efter sju och ett halvt år i regeringsställning och med regelförenkling för företagandet som prioriterat område har regeringen satt sig ned med näringen för att se vilka regelförenklingar som kan göras inom fisket. Vad jag vet har det levererats ett underlag i frågorna. Nu återstår att se om det blir några konkreta förslag eller om det återigen ska tillsättas en utredning som man i slutändan inte tar någon notis om.
Herr talman! När vi riksdagsledamöter står här i talarstolen talar vi ofta om att hela Sverige ska leva. Det innebär för mig att vi även vill ha en levande kust och skärgård, och det innebär att vi ska kunna ha ett fiske och fiskare från Strömstad i Bohuslän, Halland, Skåne till Blekinge och upp efter vår östkust.
År 2009 genomfördes en genomgripande reform inom det pelagiska fisket. Då privatiserades kvoterna inom det pelagiska fisket och de blev säljbara. Syftet var att minska antalet fiskefartyg och öka lönsamheten.
Om detta blev resultatet har vi bara hörsägen och gissningar om. Regeringen har inte velat komma tillbaka med den av oss efterfrågade utvärderingen av reformen, vilket är olyckligt.
Nu vill regeringen gå vidare även inom övriga fisken. Regeringen uttrycker inte rakt upp och ned att det är fråga om säljbara kvoter, men man hänvisar till den reform som genomförts inom det pelagiska fisket - utan att ha utvärderat det.
Vi socialdemokrater vill, som sagt, se ett fiske utefter hela kusten, och då är det uteslutet med ett system som är likformigt med det pelagiska.
Att vi ska ha överförbara kvoter är vi helt med på. Det har vi till viss del även i dag när myndigheten kan byta bort eller till sig med exempelvis Danmark. Detta kan ske inom ett nytt system med en eller flera producentorganisationer. Det viktiga för oss socialdemokrater är att det inte blir en koncentration som styrs utifrån ekonomisk styrka.
Vi ska ha helt klart för oss att vi har skänkt flera hundra miljoner i kapital till det pelagiska segmentet. Med dessa pengar skulle man på mycket kort tid kunna köpa upp hela det övriga fisket inom torsk, räka eller kräftor. Detta ställer vi aldrig upp på.
Det optimala för målet om en levande kust och skärgård är ett mått av regionalisering som vi ser tendenser till i dag när det diskuteras vilka producentorganisationer som ska skapas. Jag hoppas att denna regionalisering kan kombineras med att yrkesfiskets företrädare kan samla sig och bli en trovärdig part gentemot myndigheter och oss politiker.
Att vi socialdemokrater helt skulle lämna över åt marknaden att forma fiskets framtid är helt otänkbart. Detta skulle innebära att målet om en levande kust och skärgård skulle bli onåbart.
Vi socialdemokrater vill skicka denna signal till yrkesfiskets olika företrädare och till myndigheterna, för det är de som ska jobba fram ett förslag till lösning. Och det är den kommande regeringen, vilka de nu än blir i den, som ska fatta beslut om det nya systemet.
Jag kan bara prata för oss socialdemokrater och hur vi ställer oss. Men jag kan med anledning av MP:s och V:s reservationer konstatera att om parterna kommer med ett gemensamt förslag som täcker in de tankegångar som jag lyft fram kommer det inte att bli några större problem i en eventuell ny regering.
Herr talman! Det finns ett antal andra viktiga förslag till ändringar som regeringen vill göra. Men den fråga jag just framfört åsikter om är den allra viktigaste i det här förslaget. Den är helt avgörande för det framtida fisket.
Jag vill säga något om reservation 6, herr talman. Den handlar om försörjningskrav för att få fiskelicens. Vi vet alla att medelåldern är hög inom fiskarkåren, och det har flera anledningar. En är hur myndigheterna fördelar fiskelicenserna.
Vi ser ett behov av att stärka möjligheterna för kustsamhällena att leva vidare. Fisket utgör en möjlig försörjning i dessa samhällen. Jag har ett exempel. En kille i 30-årsåldern kan inte få sig tilldelad fiskelicens på makrillfiske inom kustkvoten eftersom det inte finns utrymme. Hade han haft otroligt med pengar kunde han ha köpt sig kvoter eftersom dessa emellanåt säljs till högstbjudande. Men nu är han inte miljonär, och banker ser inte fisket som en framtidsbransch.
Därför är det viktigt att vi politiker pekar i vilken riktning vi vill att myndigheten ska gå. Havs- och vattenmyndigheten bör därför få i uppdrag att vid fördelningen av fiskelicenser särskilt beakta de sökande som har potential att försörja sig på heltid med fisket. Framför allt är detta viktigt för unga personer som vill satsa på yrket. Vi vill sätta ungdomars möjlighet att försörja sig som fiskare på heltid före och prioritera ned dem som eventuellt lever på pension och fiske. Ska vi kunna nå en föryngring inom fiskarkåren måste vi våga prioritera så som bestånden ser ut i dag.
Herr talman! Våra reservationer som rör redskapsbegränsningar, fiskelicenser för juridiska personer, utbildningskrav och licens för turismföretag står jag naturligtvis bakom, men jag yrkar bifall till reservationerna 6 och 15.
Eftersom detta är miljö- och jordbruksutskottets sista debatt den här mandatperioden vill jag önska mina kolleger en trevlig sommar och tacka all personal i utskottet för ett jättebra jobb.
(Applåder)