Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationerna 1 och 15.
Fisk och skaldjur är nyttig mat som ger oss ett hälsosamt tillskott av proteiner och fleromättade fetter. Ofta har fisk dessutom ett högt, ibland mycket högt, förädlingsvärde som skapar sysselsättning i flera led efter att den tagits i land.
Fisk och skaldjur är också matkultur, folkhälsa och sysselsättning. Sverigedemokraternas utgångspunkt är dessutom att fisk och skaldjur från svenska vatten ger ett positivt bidrag till vår självförsörjningsgrad. Vidare anser vi att fisket som hantverk och yrkeskunskap är en kultur som bör bevaras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Herr talman! Fiskevatten är en resurs som ska förvaltas långsiktigt. Något annat är otänkbart. Därför är det vår uppfattning att fiskevatten ska nyttjas utifrån kommersiella principer men inom gränser som är långsiktigt hållbara. Detta är inte alltid okomplicerat när det är många olika länder som ska tycka till och många olika intressen som måste samverka.
Att fisken kommer från svenska vatten, inom ramen för de av vetenskapen stipulerade kvoterna, är naturligtvis intressant även ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är ju inom Sverige vi har allra bäst insyn i lagar och regler. Kommer fisken från andra sidan jordklotet är det förstås svårare att veta exakt varifrån den kommer och hur den har fångats.
Sverigedemokraterna är ofta kritiska mot överstatliga lösningar på EU-nivå. Men fiskebestånd som förvaltas gemensamt är rimligt att hantera genom regionala överenskommelser, vilket oundvikligen innebär att vi lägger en stor del av fiskepolitiken på EU-nivå.
På EU:s inre marknad påverkas dock svenska fiskare även av svensk lagstiftning, och våra myndigheter är definitivt kända för att vara mycket nitiska i implementeringen av EU:s regler. Sverigedemokraternas inställning är att svenska regler ska anpassas så att svenska fiskare inte missgynnas på den inre marknaden. Till exempel regelverket för det så kallade prickningssystemet, som finns i Sverige och som innebär att prickarna stannar kvar på båtar även om de säljs, måste vara likvärdigt inom EU.
Herr talman! Selektivt fiske är en annan fråga som bör hamna högre upp på agendan. På samma sätt som trålar och vissa andra nätredskap är selektiva i fråga om fångst kan fiskare genom val av krok fiska selektivt. Det är vår uppfattning att regelverket bör ses över så att det harmoniserar med möjligheten att fiska selektivt med krok. Havs- och vattenmyndigheten bör sålunda ges i uppdrag att anpassa regelverket därefter.
Vi vill också att fiske ska kunna bedrivas i större och i mindre skala och att möjligheten att fiska från flera hamnar i Sverige bevaras och utvecklas, inte minst vad gäller Östersjön.
Herr talman! Torskbestånden i Östersjön är just nu mycket svaga, och det kan ha flera anledningar. Det är dock konstaterat att predatortrycket är ett betydande problem. En stor mängd fisk äts av andra än människor. Skarven har tagits upp här i kammaren, och den konsumerar, som tidigare sagts, avsevärda mängder torsk. Det är också vanligt att skarven skadar torsken utan att äta upp den och gör den obrukbar för marknaden - ett problem för fisket i allmänhet och det kustnära fisket i synnerhet. Även sportfisket påverkas naturligtvis.
Till saken hör att den skarv som är vanligast i Sverige inte är en del av vår naturliga fauna. Den har sitt ursprung i Kina. Dess inverkan på ekosystem beskrivs av biologer som negativ, och beståndet är stadigt ökande. Enligt länsstyrelsen fanns det under 2016 över 30 000 skarvar bara i Stockholms skärgård. Den ställer också till med skador på skog, har ett störande läte och luktar illa. Den är ett skadedjur i stor omfattning och ett direkt hot mot våra levande skärgårdar.
Det enda rimliga är att vi får till en hårdare förvaltning av skarven i dag. Då kan man till att börja med tränga undan skarven från de områden där den gör mest skada men även börja reglera det totala antalet. Detta hotar inte skarvens bevarandestatus, som är god, vilket innebär att allmän jakttid skulle vara i enlighet med EU:s fågeldirektiv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Ett liknande resonemang kan föras kring sälen, som också den har ökat dramatiskt i antal. Vi har avsevärt fler sälar utmed våra kuster än vad Norge har. Sälen borde även den förvaltas hårdare. En licensjakt på säl, som utformas på liknande sätt som dagens regionala skyddsjakt, skulle inte alls hota sälbestånden. Däremot skulle licensjakt på säl kunna vara ett sätt att minska konflikterna mellan sälar och fiskenäringen, vilken känner av ökade skador på fiskeredskap och fångster.
Herr talman! Sverigedemokraterna vill arbeta vidare med systemet med kustkvoter för att optimera dess funktionalitet för ett livskraftigt, kustnära fiske. Det är också vår uppfattning att regelverket bör ses över så att det harmoniserar med möjligheten att fiska selektivt med krok.
Vattenbruket har tagits upp här i kammaren. Det finns många bra ambitioner hos regeringen i en del av livsmedelsstrategin. Dock är det ett problem att ambitionerna inte har fått någon praktisk påverkan på näringen, utan det som händer är att omkring 80 procent av näringen kommer att slås ut inom bara några år.
Det är positivt att vi får till ett tillkännagivande i dag. Men det krävs åtgärder om vi ska kunna ta vara på den potential som finns inom fiskodlingen i Sverige, så jag hoppas att tillkännagivandet i dag kan bidra till situationen.