Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 14, som handlar om utveckling av selektiva redskap, men jag står naturligtvis bakom samtliga reservationer där Liberalerna är med. Det gäller även andra tillämpliga delar av betänkandet, inte minst de två tillkännagivanden som finns där. Det handlar om regelverket för vattenbruk och ett effektivare uppföljningssystem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Herr talman! Precis som nämnts här tidigare är grunden för fiskeripolitiken EU:s gemensamma fiskeripolitik. Vi i Liberalerna tycker att detta är bra och att den reformering som skett har varit stora steg i rätt riktning. Det handlar om att få till långsiktiga förvaltningsplaner. Landningsskyldigheten är en viktig del som måste fullföljas. Det måste vara effektiva kontroller så att det lönar sig att göra rätt i systemet. Som Emma Nohrén sa har vi inte så olika uppfattningar om dessa grundläggande principer.
Rent allmänt kan man säga att när vi har fiskedebatter blir det lätt så att det handlar om begränsningar, förbud och avveckling i stället för om utveckling av fiskerinäringen. Jag ska försöka hålla mig till det senare - att detta är något som måste utvecklas, inte minst av de anledningar som har nämnts. Det är en viktig födokälla och dessutom en viktig näring på landsbygden och längs Sveriges kuster.
Det finns en del grundläggande saker som vi i Liberalerna har som utgångspunkt, och de är säkert självklara för de flesta av er. Det första är att långsiktig hållbarhet går hand i hand med långsiktig lönsamhet. Den ekologiska hållbarheten är grunden för att man ska få ekonomisk och social hållbarhet. Hela systemet måste bygga på ekosystembaserade förvaltningsplaner över tid.
En annan sak som vi från Liberalernas sida har lyft fram vid ett flertal tillfällen är de samarbetsformer för dialog som finns mellan fiskerinäringen, politiker, forskare och myndigheter. De har utvecklats i ett antal regioner i Sverige. Det är viktigt att de tas till vara. Ska man få en positiv utveckling med långsiktigt hållbara ställningstaganden gäller det att man skaffar sig en gemensam verklighetsbild av vilka problem som ska lösas. Ofta är detta inte så långt borta om man bara börjar diskutera frågan ordentligt och för fram sina synpunkter.
Det som har varit lite problematiskt är när vissa yrkesgrupper känner sig överkörda och hamnar i försvarsställning i stället för att vara en del av lösningen. Det är en naturlig reaktion. Man vill ju inte vara problemet utan en del av lösningen, och de flesta vill ta ansvar för detta.
Yrkesfisket är, både ur europeisk synpunkt och ur svensk synpunkt, väldigt styrt av regelverk. Många fiskare vittnar om att de så gärna vill göra rätt men att det blir fel i alla fall. Och då får de sanktionsavgifter och så vidare. Det finns någon sorts vanmakt inbyggd i detta system, och regelverket är komplicerat och kanske ohanterligt.
Som jag nämnde tidigare har det kustnära småskaliga fisket en mycket stor betydelse för många orter längs kusterna. Det handlar inte bara om själva fisket och fiskerinäringen, utan det handlar även om besöksnäringen, turismen och det som kan utvecklas kring detta. Även lokalt producerad mat är en viktig faktor som mer och mer kanske blir den avgörande anledningen till att människor gör en resa och besöker en ort längs Sveriges kuster. Då kan man koppla denna diskussion till andra politikområden. Saker och ting kan kompliceras för den småskaliga livsmedelshanteringen, så att man inte kan utveckla och förädla sina produkter ordentligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Det svenska fisket måste utvecklas, och man måste ha en utvecklingsstrategi för det. Det finns trots allt en nedre kritisk gräns då fisket inte riktigt fungerar längre. Det handlar mycket om de kringverksamheter som fisket kräver. Det kan handla om varv, trålverkstäder, isverk och försäljningsorganisationer. Har man inte ett tillräckligt underlag försvinner de, och förutsättningarna för att kunna bedriva ett lönsamt fiske blir då mycket komplicerade.
Herr talman! Vi ska inte heller sticka under stol med att konsumentperspektivet börjar bli alltmer viktigt. Många konsumenter ställer krav på att kunna äta hållbart. Då handlar det om att man kopplar ihop märkning, fisket, fiskeindustrin och konsumenten på ett begripligt sätt. Det är en utveckling som pågår och som jag tror måste intensifieras över tid. Ska man ha lönsamhet måste man ha ett utbud som efterfrågas.
Detta är ett betänkande som innehåller ett stort antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Därför blir det per definition inte heltäckande. Det finns vissa saker som lyfts fram mer än andra, och en del behandlas förenklat i år.
Vi från Liberalerna har ändå lyft fram en del frågor i våra motioner. Det handlar naturligtvis om det som vi nog är rörande överens om, nämligen att det är de vetenskapliga bedömningarna som måste vara grunden för tilldelning av kvoter.
Från Liberalernas sida vill vi också lyfta fram och diskutera frågan om att tilldelning av kvoter skulle kunna ske utifrån en miljökvotering, det vill säga att om man använder en viss typ av redskap, en viss typ av bränsle och energieffektivitet skulle man kunna bli belönad med större tilldelning av kvoter.
Det är också viktigt att vi fortsätter att utveckla selektiva och skonsamma redskap och fiskemetoder. Det har tagits upp här vid några tillfällen. Under alliansregeringens tid avsattes en hel del pengar till projekt för att ta fram selektiva trålar och så vidare. Detta är ett stöd som måste fortsätta över tid för att vi ska få en positiv utveckling. Det är närmast avgörande om vi ska kunna få en fungerande landningsskyldighet att vi har en redskapsutveckling som går hand i hand med detta.
Herr talman! Jag ska till sist säga något om vattenbruk. Jag nämnde tidigare att regelverket kring fisket är komplicerat. Men även regelverket kring vattenbruket lyfts fram gång på gång. Det finns en strategi som togs fram 2012, Strategi 2012-2020 . Det finns också en handlingsplan för den. Det finns en massa bra förslag, och det pågår en hel del arbete.
Det som jag tycker kan vara lite sorgesamt är att så fort vi träffar representanter för vattenbruket lyfter de hela tiden fram alla hinder som finns. Vi får listor på saker och ting som måste förändras. Jag är därför lite orolig. Vi är överens om att regelverket måste ändras men att det finns en stor potential i detta - det ger arbetstillfällen på landsbygden, och vi får ytterligare en källa till bra och klimatsmart mat. Men det är då otroligt viktigt att vi verkligen löser de knutar som finns, så att det inte blir så att vi ser att det finns en potential men att vi inte mäktar med att komma runt regelverket.
Vi ser nu gång på gång att det växer fram betydligt mer miljövänliga odlingssystem - slutna system.
Vi hade ett intressant seminarium förra veckan som handlade om att man kopplar ihop fiskodling och tomatodling för att få de cirkulära näringskedjorna att gå ihop. Då gäller det att regelverket verkligen kan anpassas till denna typ av verksamhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fiskeripolitik
Det hastar verkligen med detta. Uttrycket medan gräset växer, dör kon känns lite applicerbart när vi diskuterar regelverket kring vattenbruk.
(Applåder)