Herr talman! Majoriteten pratar om att man ska följa frågan och följa utvecklingen när det gäller tillståndsprocessen. Det är inte utan att man känner en viss oro för vad konsekvenserna ska bli. Jag grundar det på att vi i näringsutskottet har ställt dessa frågor till departementet: Vad kommer det här att betyda när det gäller tillståndsprocesserna och kommissionens förslag på tre år? Kommer det att påverka den nationella lagstiftningen? Kommer vi att ha kvar rätten att ha vår egen nationella lagstiftning när det gäller tillståndsprocessen?
Tyvärr har inte departementet och de sakkunniga kunnat ge oss några besked. Det här är inte på något sätt någon kritik mot dessa tjänstemän. Det handlar om att det inte går att utläsa med säkerhet vad som gäller i det här dokumentet med de här punkterna.
Den osäkerheten gör att man blir lite rädd för att ni här i kammaren i dag är beredda att klubba igenom det med orden: att följa frågan och påverka. Ni vet inte om det går att påverka eller inte. Kommer vi i framtiden att ha egen rätt till tillståndsprocessen när det gäller energiinfrastruktur över nationsgränserna eller inte? Det är detta den här frågan handlar om. Det är grunden för oss här i kammaren i dag, och vi har inte några tydliga besked om det. Det är mycket möjligt att vi kan få det här och nu, men hitintills har vi inte kunnat få fram någon kunskap i den här frågan.