Herr talman! Nu ska vi debattera djurskyddsfrågor, något som engagerar väldigt många - också oss socialdemokrater. Vi socialdemokrater i riksdagens miljö- och jordbruksutskott vill både i den här debatten och framöver betona hur viktigt det är att Sverige också fortsättningsvis driver en framgångsrik och framsynt djurskyddspolitik.
Ska detta behöva påpekas?
Sverige har troligtvis världens bästa djurskyddslagstiftning. Denna har utvecklats i kombination med ett konkurrenskraftigt jordbruk, framgångsrik forskning och opinionsbildning från organisationer och enskilda och naturligtvis också från modiga lagstiftare som vågat gå före.
Kommer denna utveckling att fortsätta?
Om man bara läste utskottsmajoritetens text i detta betänkande fick man kanske den uppfattningen, till exempel eftersom ett av 50 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007 om förbud mot import av hund- och kattskinn avslås. Där kan vi läsa: "Sverige bör visa vägen, såväl inom EU som globalt, mot ett bättre djurskydd. Detta är också vägledande för Sveriges hållning när djurskyddsfrågor diskuteras inom EU och i andra internationella forum."
Stämmer detta?
Är det de signalerna som sänds ut till omvärlden när vi samtidigt på nyhetsplats kan läsa rubriker som till exempel "Mindre pengar till Jordbruksverkets djurskydd". Det handlar då om Jordbruksverkets statliga anslag till djurskydd som har minskat med 7 miljoner kronor om året. Anslaget för forskning har sänkts från 12 miljoner till 5 miljoner. Därför riskerar nu vissa djurskyddsområden att drabbas när årets pengar ska fördelas till pågående och nya forskningsprojekt.
I farozonen finns på grund av de minskade anslagen forskningen om hur djur hanteras under transport och i samband med slakt exempelvis.
En zoolog på Jordbruksverket svarar att hon tror att alla projekt lite grann kommer i kläm men att de inte kommer att stryka projekt som de anser behövs. Ja, detta verkar vara lättare sagt än gjort eftersom det varje år brukar komma in drygt 50 ansökningar om pengar till djurskyddsforskning och de beviljade anslagen brukar variera mellan 100 000 kronor och dryga miljonen.
Vad vi socialdemokrater befarar och det som Helén Pettersson i förra årets debatt tog upp när det gäller djurskydd var just detta. Jag upprepar hennes fråga: Vad händer när nu Djurskyddsmyndigheten har lagts ned och det också skärs ned på forskningen som varit en central del i dess verksamhet?
Herr talman! Vad man befarar är att detsamma kan hända med utvecklingen av den tillsyns-, informations- och utbildningsverksamhet som tidigare har drivits. Den här utvecklingen kan nu bromsas upp och stanna av.
Det vi tydligt kan se är att det tar tid att flytta verksamhet och att bygga upp nytt. Det jag då tänker på är naturligtvis nedläggningen av Djurskyddsmyndigheten och överflyttningen av ansvaret till Jordbruksverket och nu också förslaget om att flytta djurskyddstillsynen från kommunerna till staten.
Tror ni att kommunerna satsar på utveckling under innevarande år när man vet att verksamheten ska försvinna den 1 januari 2009? Och tror ni att nya tjänster inrättas på det här området?
Jag har hört många oroande röster från den konferens som jag just kommer från och som har pågått i två dagar. Det gäller då Förbundet för Allmänt Hälsoskydd, FAH, där nästan alla kommuner är medlemmar. Kommunföreträdare, såväl politiker från alla partier som tjänstemän, uttryckte en stor oro över vad som händer med den tillsyn som ska bedrivas när det gäller lantbrukets djur och sällskapsdjur.
När det gäller sällskapsdjuren har vi, som bekant, 1,4 miljoner katter och 900 000 hundar plus ett antal andra arter i våra hem - utöver lantbrukets djur. Jag är inte riktigt säker på att man på länsstyrelserna är medveten om arbetsbördan när det gäller helheten.
Till exempel tar Miljöpartiet i en av sina reservationer upp sambandet mellan våld mot djur och våld mot kvinnor och deras barn. På vissa orter har ett samarbete påbörjats mellan kommunernas olika aktörer och ideella organisationer för att komma åt problemet. Vi får verkligen hoppas att denna insikt inte så att säga faller mellan stolarna när ansvaret flyttas.
Dessa frågor kommer vi naturligtvis att diskutera ännu mer framöver. Den 9 juni kommer troligtvis ärendet om djurskyddskontroll i statlig regi upp för debatt här i kammaren.
Herr talman! För att återgå till det som behandlas i dagens betänkande vill jag påminna om det jag tidigare här sagt, att det som är i farozonen på grund av minskade forskningsanslag kan vara hur djur hanteras under transport och i samband med slakt.
Vi socialdemokrater har en gemensam reservation med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som handlar om just djurtransporter - en fråga som vi socialdemokrater har drivit både nationellt och internationellt. Jag tror att alla kan minnas Margareta Winbergs kamp för att få upp frågan på EU:s dagordning.
Även i Sverige dör eller skadas årligen många djur under djurtransporter. För företagen handlar det inte alltid om så stora ekonomiska förluster. Därför finns det inte heller incitament att förbättra för djuren. Från djurskyddssynpunkt är det naturligtvis oacceptabelt att detta får förekomma.
Vi föreslår att regeringen utreder frågan om ett införande av sanktionsavgifter och andra möjliga åtgärder för att motverka djurtransporter under vilka djur dödas eller skadas.
Häromdagen kunde man läsa om 15 grisar som kvävdes till döds under en transport i Blekinge. Lastbilens släp lastades med alldeles för många grisar. Dessutom öppnades bara hälften av ventilationsluckorna. Gården i fråga hann man spärra av därför att man trodde att grisarna hade dött på grund av svinpest. Men det visade sig att grisarna hade dött av syrebrist. I det här fallet fick - det vill jag påpeka - både chauffören och arbetsgivaren böter. Chauffören saknade helt utbildning för djurtransporter. Det finns alltså mycket att göra på det här området.
Naturligtvis står jag bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 7 som handlar om just djurtransporter.
Många viktiga djurskyddsfrågor tas upp i betänkandet. Utöver det jag redan nämnt handlar det om kastrering av smågrisar, uppfödning av slaktkycklingar, tvångsmatning av ankor och gäss inom EU, användning av cirkusdjur samt djurskyddsfrågor i samband med jakt och fiske, ligghallar med mera. Det sistnämnda - frågan om kors behov av ligghallar - är fortfarande högaktuellt. Vi har kunnat följa flera fall där det överklagats både av Jordbruksverket - som överklagat länsrätters beslut om dispenser - och, i motsatt riktning, av verksamhetsutövare.
I betänkandet kan vi läsa att motionsyrkanden där man tar upp samma frågor som de som behandlats tidigare under valperioden behandlas förenklat. I det sammanhanget vill jag tydliggöra att det vi uttryckte i vår reservation förra året angående lagstiftning mot tidelag fortfarande gäller. Vi socialdemokrater har ej ändrat ståndpunkt, utan vi vill ha en skärpning av lagstiftningen i den frågan.
Vi socialdemokrater lovar att följa dessa viktiga frågor som vi kommer att ta upp i debatter och vid andra tillfällen.
Den senaste tidens utspel från regeringen om bland annat minskade medel till forskning och centralisering av tillsynen visar, som jag ser det, att regeringen sänkt ambitionerna på djurskyddsområdet. Även i den här frågan tycker jag att regeringen går i otakt med medborgarna. Det handlar om att ta på sig ledartröjan och att fortsatt ha den på när det gäller djurskyddsfrågorna. Då finns det mycket i övrigt att önska.