Herr talman! Ny demokrati tar här åter upp frågan
om polisens spaningsmetoder. Detta mot bakgrund
av att den verklighet som omger oss och som tyvärr
hotar den enskilda människan genom alltmer
kvalificerad brottslighet.
För att samhällets medborgare skall kunna skyddas
och grovt kriminella individer skall kunna lagföras,
så är det nödvändigt att polisen tillåts använda
modern spaningsteknik för att uppdaga den grova
brottsligheten. Jag tänker då närmast på grov
narkotikabrottslighet som styrs av internationella
ligor som förfogar över stora ekonomiska resurser
och även brottslighet som hotar rikets säkerhet.
För att möjligen kunna uppdaga och beivra denna
typ av brottslighet måste polisen få möjlighet att
använda sig av hemlig teknisk avlyssning samt
dolda övervakningskameror i den brottsutredande
verksamheten.
Den förra regeringens ställningstagande från 1989
beträffande buggning och dold
övervakningskamera, måste snarast omprövas så
att dessa metoder enligt Säpokommitténs förslag
införs som spaningsmetoder i polisarbetet snarast
möjligt.
Att detta förslag fortfarande är under beredning i
Justitiedepartementet är otillfredsställande. Man
borde ha kommit fram till ett bättre förslag än den
förra regeringen gjorde. Med bättre menar jag att
förslaget skulle tillåta buggning och dold
övervakningskamera som spaningsmetoder.
Herr talman! Beträffande åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten finns det enligt Ny
demokratis mening skäl att gå längre än vad som
föreslås av Ungdomsbrottskommittén. Enligt ett
förslag som presenteras där når man inte fram till
en omedelbar reaktion på brott som begås av
brottsaktiva ungdomar.
Eftersom kommittéförslagen just nu är ute på
remiss hoppas jag att regeringen, när den skall
bereda de olika förslagen, beaktar vårt förslag som
går ut på att man i ett tidigare skede skall kunna
omedelbart frihetsberöva brottsaktiva ungdomar
för utredning och åtgärder. Om det innebär att man
måste göra en översyn av häktningsreglerna för att
anpassa dem till dessa ungdomars särskilda
förhållanden, överlåter jag till regeringen att
bedöma och att återkomma med förslag om.
Beträffande nämndemännens situation i domstolar
har regeringen i april i år tillsatt utredningen
Domstolarna och domstolarnas ställning inför
2000-talet. Det är angeläget att man i samband med
utredningen ser över nämndemännens ställning och
förutsättningslöst granskar
nämndemannainstitutet.
Utredningen skall redovisas före utgången av juni
1994, och därför finns ingen anledning för mig att
här närmare gå in på detaljer, utan jag hoppas att
våra förslag i sakfrågan tillgodoses.
Även Ungdomsbrottskommittén har lämnat förslag
till hur nämnden i ungdomsmål skall vara
sammansatt. Vi får väl även i det fallet avvakta
förslag i regeringens kommande proposition.
Herr talman! När det gäller anonymitet för vittnen
anser Ny demokrati att denna fråga är väldigt
viktig. Kommer man inte fram till en
tillfredsställande lösning på problematiken finns
det risk för att rättssamhällets förmåga att lagföra
kriminella personer kraftigt minskas.
En rad uppmärksammade fall har påvisat att det är
väldigt svårt att få enskilda människor att ställa upp
i domstol och vittna om sina iakttagelser. Det är ett
växande problem för rättssamhället. Frågan om
anonymitet för vittnen och målsägande har utförligt
behandlats av justitieutskottet under hösten 1992, i
betänkandet om processrättsliga frågor.
Även Justitiedepartementet har i promemorian
Brottsoffer i blickpunkten behandlat dessa frågor.
Man har samstämmigt kommit fram till att det inte
kan komma i fråga att undanhålla den misstänkte
uppgifter om exempelvis ett vittne. Ny demokrati
hävdar att frågan allvarligt måste diskuteras, så att
man hittar en möjlighet att hålla vittnets identitet
skyddad på ett tillfredsställande sätt utan att andra
intressen går förlorade.
En arbetsgrupp inom Rikspolisstyrelsen har tagit
fram förslag i rapporten Vittnesskydd. Dessa går i
huvudsak ut på att vittnets identitet och övriga
personuppgifter skall vara kända av polis, domstol,
åklagare och försvarare. Genom att dessa har
tystnadsplikt skulle därmed vittnet vara skyddat om
denne så önskar. Detta är viktigt därför att hot om
allvarliga våldshandlingar är en verklighet för
vittnen i dagsläget. Dessa problem tenderar
dessutom att öka.
Herr talman! Naturligtvis står Ny demokrati bakom
samtliga reservationer i justitieutskottets
betänkande nr 4. För att vinna tid yrkar jag endast
bifall till reservationerna 1, 2, 5 och 8.