Fru talman! Gudrun Lindvall har frågat mig vilka
åtgärder jag avser vidta för att lösa problemen kopp-
lade till insamlingen av förpackningar enligt förord-
ningen om producentansvar för förpackningar och
regeringens förslag om en skatt för deponering av
avfall.
Jag vill börja med att klargöra vad producen-
tansvaret för förpackningar innebär. Enligt förord-
ningen har producenterna en skyldighet att samla in
allt avfall som utgörs av förpackningar. För att kunna
göra detta har producenterna en skyldighet att tillhan-
dahålla lämpliga insamlingssystem. I förordningen
om producentansvar finns sedan mål angivna för hur
stor andel som skall materialåtervinnas eller återan-
vändas. Producenterna har dessutom en skyldighet att
samråda med kommunerna i frågor som rör insam-
lingssystemen.
Kommunerna ansvarar för insamling, transport
och omhändertagande av hushållsavfall som det inte
finns producentansvar för. Kommunen bestämmer
själv hur avfallshanteringen skall organiseras och
beslutar om den avgift som hushållen skall betala för
tjänsten.
Producentansvaret har varit ett sätt att genomföra
förändringar inom avfallsområdet för att påverka
utvecklingen mot mer miljöanpassade produkter. Det
är också viktigt att avfallet, som i dag deponeras, kan
nyttiggöras genom att det t.ex. återvinns eller återan-
vänds. För att uppnå detta har riksdagen tidigare
beslutat om ett förbud mot deponering av utsorterat
brännbart avfall och ett förbud mot deponering av
organiskt avfall.
Dessa åtgärder kompletteras nu med ytterligare en
åtgärd för att förbättra avfallshanteringen. Jag tänker
då på den skatt som regeringen har föreslagit skall
införas på avfall som går till deponi. En sådan skatt
innebär att sorteringskraven ökar även för kommu-
nerna. Kommunerna kan meddela föreskrifter om
ytterligare källsortering och ta ut en avgift för att
täcka kostnaderna för detta.
För att dessa åtgärder skall fungera, är det viktigt
att alla konsumenter är engagerade och att vi alla
sorterar vårt avfall. Därför måste insamlingssystemen
vara lättillgängliga och anpassade efter konsumenter-
nas behov. Det skall vara enkelt att sortera och att
göra det rätt. Regeringen har dessutom vid flera till-
fällen framhållit hur viktigt det är med bra informa-
tion om avfallshanteringen.
Jag har förstås uppmärksammat att det finns vissa
problem när det gäller insamlingen av förpackningar.
Jag tog därför initiativ till ett möte med representanter
från materialbolagen, Kommunförbundet och Natur-
vårdsverket för att bl.a. diskutera den praktiska till-
lämpningen av producentansvaret.
Vid mötet, som vi hade för några månader sedan,
valde jag att lyfta fram tre områden som jag tycker är
särskilt viktiga inför den fortsatta utvecklingen. Det
handlar om informationen till hushållen, samarbetet
mellan kommuner och de bolag som samlar in och
återvinner materialen samt utvecklingen av nya sys-
tem och ny teknik.
Jag har bjudit in till ett uppföljande möte i slutet
av denna månad då representanterna kommer att
redovisa hur de har arbetat vidare på dessa områden
för att lösa de problem som finns. Vid det mötet kan
det dessutom vara lämpligt att ta upp Gudrun Lind-
valls frågeställning om insamlingen i glesbygden.
Efter mötet kommer jag att ta ställning till hur man
kan gå vidare i denna fråga och i andra frågor som rör
det här problemet.