Herr talman! Alliansregeringen tillsatte en parlamentarisk utredning i syfte att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel. Arbetet pågick under tre år, och i juni 2015 lade utredningen fram förslag på lagstiftning som skulle träda i kraft i april 2016.
Nu står vi här, nästan två år efter utsatt tid, för att debattera propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel. Blev det då som vi hade tänkt oss? Vi kristdemokrater är naturligtvis inte nöjda med att förslaget dragits i långbänk, och i delar hade vi också velat se tuffare skrivningar. Men dagens beslut är viktigt, och vi anser att förslaget innebär en viktig skärpning av krigsmaterielexporten. Vi kommer att rösta ja, och jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Sverige behöver en stark försvarsindustri. Genom deltagande i internationella samarbeten på försvarsmaterielområdet säkrar Sverige långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Kristdemokraterna anser därför att handel med försvarsmateriel med vissa länder är viktig och även försvarbar. Att exportera och importera krigsmateriel är en del av svensk försvarspolitik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt exportkontroll av krigsmateriel
Detta förutsätter dock att det finns tydliga regler för vem som får stå som köpare av den materiel vi säljer. Det är helt nödvändigt. Annars krockar handeln med de värderingar som utgör hörnstenar i vårt samhälle.
Regeringen beskriver ofta Sverige som en humanitär stormakt - ett land som verkar för att rädda liv. Sveriges regering tar också ställning för mänskliga rättigheter, frihet och demokrati. Men om man med trovärdighet ska kalla sig en feministisk röst i världen och en humanitär stormakt kan man inte samtidigt beväpna kvinnoförtryckande regimer. Man kan inte säga sig stå upp för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter och samtidigt exportera vapen till världens allra värsta diktaturer.
Kristdemokraterna har sedan 2001 ett tydligt ställningstagande i vårt principprogram för att införa ett demokratikriterium i exportkontrollen av krigsmateriel. För Kristdemokraterna stod tre frågor i fokus under arbetet i processen med den så kallade KEX-utredningen: demokratikriteriet, frågan om följdleveranser och frågan om öppenhet och transparens vad gäller framför allt Exportkontrollrådets, EKR:s, arbete och ställningstaganden.
Propositionen innehåller viktiga skrivningar om att mottagarlandets demokratiska status ska utgöra ett centralt villkor när export av krigsmateriel tillåts. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme bör finnas för att tillstånd ska givas. Om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i mottagarlandets demokratiska status utgör det hinder för tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel. Vid tillståndsprövningen ska också beaktas om exporten motverkar en hållbar utveckling i mottagarlandet.
Om inte denna lagstiftning medför att demokratikriteriet blir ett centralt hinder kommer ändringar att behöva ske. Detta tydliggörs i Kristdemokraternas särskilda yttrande till betänkandet.
Kristdemokraterna menar att det behövs mer öppenhet och transparens i krigsmaterielexporten. Det är bra att suppleanter nu tas in i EKR och att frågorna lyfts till Utrikesnämnden med jämna mellanrum. Detta ökar öppenheten, men vi hade velat se att EKR:s arbete öppnas upp ännu mer så att ledamöter efter en viss tid skulle kunna berätta hur de har ställt sig till export till vissa länder - detta för att ge medborgarna möjlighet att utkräva ansvar av dem som har fattat besluten.
Herr talman! I radioprogrammet Godmorgon, världen! för några dagar sen fick en representant från försvarsindustrin frågan om man inte alls tittade på etiska eller moraliska parametrar. Han svarade: Nej, varför skulle vi göra det?
Vi politiker kan däremot aldrig någonsin ifrågasätta varför vi ska väga in etiska eller moraliska parametrar. Med det nya förslaget blir detta tydligare. Fler beslut kommer också som en följd att överlämnas till regeringen för prövning. Där är det viljan hos politiska företrädare som ska avgöra vad den skärpta kontrollen kommer att innebära i praktiken. Det handlar om viljan att väga in etiska och moraliska parametrar. Vi kristdemokrater har den viljan.