Herr talman! Bostadsutskottets betänkande
BoU20 behandlar Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, förkortat och i
dagligt tal kallat SBAB. Regeringen har i sin
proposition fört fram ändringsförslag till viss
ombildning av bolaget. Från bostadsutskottets sida
har vi i stort sett accepterat regeringens förslag,
med ett undantag som jag här närmare kommer att
redogöra för.
För det första godkänner vi regeringens förslag om
ett aktieägartillskott på 500 miljoner kronor, även
om vi rent principiellt hade sett en annan tingens
ordning även på denna punkt.
I Socialdemokraternas särskilda yttrande, som
finns fogat till betänkandet, har vi
socialdemokrater utförligt redogjort för vårt
ställningstagande i denna del. Vi accepterar under
viss vånda trots allt regeringens förslag, även om vi
gärna hade sett en annorlunda ordning för att infria
nu aktuella garantiåtaganden från statens sida.
Vi socialdemokrater har, som jag tidigare har sagt,
nöjt oss med ett särskilt yttrande i slutomgången
när det gäller frågan om aktieägartillskottet till
SBAB, den statliga kreditgarantin och infriandet av
garantiåtaganden i övrigt. Den som är intresserad
kan ta del av vår principiella uppfattning, som finns
beskriven i vårt särskilda yttrande i denna del.
Herr talman! För det andra har vi socialdemokrater
en annorlunda syn på ägarförhållandet inom SBAB
än vad utskottsmajoriteten förordar.
Socialdemokraternas reservation åskådliggör våra
tankar och värderingar när det gäller framtida
ägarförhållanden avseende K-SBAB.
Regeringen föreslår en ombildning av Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag. SBAB ombildas
genom att SBAB blir moderbolag till två nybildade
kreditmarknadsbolag. Det ena bolaget, K-SBAB,
övertar de lån som SBAB beviljat i hård
konkurrens, utanför det statliga regelsystemet. Det
andra bolaget, M-SBAB, övertar de lån som är
beviljade inom ramen för det statliga
regelsystemet, som gällde fram till utgången av år
1991. Det är de gamla länsbostadslånen som
riksdag och regering ålagt SBAB att mer eller
mindre mot sin vilja ärva och förvalta på bästa sätt.
Många av dessa lån är betungande för SBAB; det
har jag full förståelse för. Så långt är allt gott och
väl, och vi är överens om tagen fram tills framtida
ägarförhållanden dyker upp och förmörkar himlen.
Den borgerliga majoriteten med godkännande och
stöd av Ny demokrati för fram frågan om en
eventuell framtida försäljning av K-SBAB.
Privatisering är ju på modet. Även här vill
regeringen visa sina framfötter, och på grund av
ideologiska skäl vill man i första hand med biträde
av SBAB nu utreda frågan huruvida
förutsättningarna för en framtida utförsäljning av
K-SBAB finns. Vi har mött frågan förr, om än i mer
inlindade termer och ordalag. Men först nu finns
det på pränt att man i varje fall vill utreda frågan.
Centern har i denna fråga vikt sig för de moderata
tankegångarna och lojalt ställt in sig i fållan.
Centern vill nu utreda frågan. Frågan har, som jag
tidigare sade, dykt upp till och från på den politiska
arenan men tidigare avförts från dagordningen.
Men nu är man tydligen överens i det borgerliga
lägret om att förr eller senare försälja SBAB.
Inte heller personalen vid SBAB hyser någon större
entusiasm och större förståelse för en framtida
försäljning av SBAB. Ingemar Eliasson är inte
heller särskilt entusiastisk. Han är ordförande i
SBAB, landshövding och liberal, och han tycker att
SBAB fungerar bra i dag.
Från socialdemokratisk sida delar vi den
uppfattningen. Vi säger att det fungerar bra och att
det inte finns några skäl att förändra
ägarförhållandena. Vi menar tvärtom att en
försäljning genom statens inhopp och agerande kan
förorsaka SBAB och dess låntagare stor skada.
Ingen, inte ens staten, är det minsta betjänt av de
mer eller mindre opreciserade överväganden som
regeringen här föreslår och den oro som aviserad
utredning har förorsakat, och troligen än mer
kommer att förorsaka.
Herr talman! Vad skulle staten, samhället och i sista
hand den enskilde låntagaren tjäna på en
privatisering av SBAB? Frågan är naturligtvis
berättigad och ställer kyrkan mitt i byn. Var hittar
man en lämplig köpare, som kan förena kravet på
konkurrens och effektivitet? Det bör ge den
borgerliga majoriteten visst huvudbry. Eller
kommer man enbart att lyssna till andra aktiva
aktörer, Bankföreningen och andra närstående
kreditbolag, och deras propåer om att så snabbt
som möjligt avliva SBAB?
Herr talman! Det är inga direkta småsmulor som
SBAB har att förvalta i dagsläget. De nuvarande 60
miljarder kronor som det är fråga om kommer
under en övergångstid att ytterligare öka med ett
par miljarder kronor.
I det ansträngda budget- och finansläge som Moder
Svea befinner sig i borde det rimligen finnas andra
angelägna arbetsuppgifter att syssla med för en
borgerlig ministär.
Vi tror inte heller att en ytterligare koncentration
av kredittillförseln till och från de boende skulle ge
vare sig staten, låntagarna eller skattebetalarna
några egentliga pluspoäng eller väsentliga fördelar
med förändrade ägarförhållanden. Tvärtom anser
vi att SBAB har skött sina kort mycket väl i hård
konkurrens med de stora drakarna, jättarna och
utlånarna av kapital på
bostadskreditförsörjningens område. Vi är väl
medvetna om att Stadshypotek och Spintab m.fl.
gärna vill bli än större och helst vill slippa andra
aktörer och aggressiva konkurrenter på
marknaden.
Herr talman! Att SBAB är vårt skötebarn är allom
bekant. SBAB har en gång initierats från
Socialdemokraternas sida, och vi vill även i
fortsättningen slå vakt om SBAB. Det var för övrigt
Oskar Lindkvist som gick i bräschen för bildandet
av SBAB och som såg till att det slutligen blev en
vettig produkt för att finansiera boendet. Äras den
som äras bör; Oskar Lindkvists namn står för evigt
inristat när SBAB:s framtid en gång skall komma
att diskuteras i både riksdagssammanhang och på
annat håll.
Herr talman! Vi anser i motsats till de borgerliga att
staten alltjämt bör ha ägaransvaret och att vi inte
nu bör skjuta SBAB i sank. Att skjuta ansvaret
ifrån sig till andra aktörer på finansmarknaden
torde knappast lösa några problem.
Vi är också medvetna om det resonemang som förs
inom vissa kretsar. Vi påminns ständigt och jämt
om att det finns många hungriga aktörer på den
övriga finans- och bostadsmarknaden som helst av
allt vill sluka SBAB med både hull och hår.
Man kan i sammanhanget påminna om hur det gick
med Rödluvan och vargen. Är det den
uppmärksammade sagan, som många minns från
barndomsåren och sagoläsandet, som man vill
återuppliva? Är det den ryktbara bravaden som
Birger Andersson och hans borgerliga systrar och
bröder nu vill upprepa, men i något annorlunda
tappning? Är det så man ser på SBAB? Är det via
en privatisering som våra politiska motståndare
tror sig kunna lösa finansieringen av både gamla
och nya lån?
Herr talman! Det skall bli intressant att senare i
debatten höra Birger Anderssons version och hur
han och Centern, tillsammans med de andra
borgerliga partierna, har tänkt sig framtiden för
SBAB. Nu lutar man sig mot Ny demokrati, och
med Ny demokratis hjälp lotsar de borgerliga sitt
och regeringens propositionsförslag igenom
riksdagen, för att få sin fullmakt och bakom skål
och vägg börja utreda, förhandla och förändra de
nuvarande ägarförhållandena inom K-SBAB. Av
ideologiska skäl, herr talman, är man så förblindad
i sitt synsätt att man vill avhända staten SBAB. Vi
kan dra vissa långtgående slutsatser av de få rader
som står i propositionen och betänkandet och av
resonemanget i samband med behandlingen av
motioner och betänkande i vårt utskott.
Herr talman! Vi har slutligen från
socialdemokratiskt håll stannat inför den enda
logiska slutsatsen, nämligen att vi fortsättningsvis
skall bibehålla SBAB intakt med ett statligt
ägarförhållande. I vår utmärkta s-reservation har vi
utförligt redogjort för vårt ställningstagande i
denna del.
Jag yrkar bifall till hemställan i bostadsutskottets
betänkande 20, med tillägget att jag även yrkar
bifall till vår reservation som är fogad till
betänkandet.
Som framgår av betänkandet har vi även fått stöd
från Vänsterpartiet i en meningsyttring, som gäller
både reservationen och vårt särskilda yttrande.
Våra socialdemokratiska motionsförslag har
utmynnat i dels vår reservation, dels vårt särskilda
yttrande.