Herr talman! Jag vill inleda med att något beröra
SBAB:s utveckling. Den nuvarande situationen har
givetvis inte uppkommit helt plötsligt.
Förändringarna i bostadsfinansieringen och
utvecklingen på fastighets- och kreditmarknaden
har skett under de senaste tio åren.
SBAB, som är ett av svenska staten helägt bolag,
började sin operativa verksamhet den 1 juli 1985.
SBAB bildades med uppgift att på den svenska
marknaden anskaffa kapital för de statliga
bostadslånen. De statliga bostadslånen utbetalades
fram t.o.m. budgetåret 1984/85 via statsbudgeten.
Fr.o.m. budgetåret 1985/86 lyftes
bostadslångivningen ut ur statsbudgeten, och det
var då SBAB började sin operativa verksamhet.
Bostadssektorn var på den tiden fortfarande ett av
statsmakterna prioriterat kreditområde. Det fanns
kvar olika regleringar för bostadsobligationer. Vid
årsskiftet 1986/87 avskaffades emellertid
regleringarna för bostadsobligationer. I
fortsättningen skulle erforderligt kapital till
bostadssektorn lånas upp i konkurrens med andra
låntagare på den svenska kreditmarknaden.
Valutaregleringen avskaffades år 1989. Den
internationella kapitalmarknaden blev tillgänglig
också för bostadsfinansiering. SBAB etablerade sig
då snabbt på den internationella kreditmarknaden.
En annan sak som jag vill nämna, och som Magnus
Persson också berörde, är att SBAB övertog
förvaltningen av de statliga bostadslånen i juli 1989,
men länsbostadsnämnderna fortsatte att utföra
kredit- och bidragsprövningen.
Den kanske största förändringen av
bostadsfinansieringssystemet under de här åren
genomfördes vid årsskiftet 1991/1992. SBAB deltar
vid bostadsfinansieringen från den tidpunkten på
samma villkor som andra långivare. All långivning
för bostadsbyggandet sker fr.o.m. 1992 på den
allmänna lånemarknaden.
När det gäller utvecklingen på fastighetsmarknaden
har ett markant prisfall ägt rum under de senaste
åren. Experterna tvistar om en vändning har
inträffat eller om prisfallet kommer att fortsätta
ytterligare en tid. Det har givetvis påverkat
bostadsfinansieringsinstituten. Prisfallet har
drabbat alla typer av fastigheter. Det började med
kommersiella fastigheter och hyreshus, för att
senare också drabba småhus och bostadsrätter.
SBAB:s lånestock består av två skilda delar, som
har tillkommit under helt olika förutsättningar.
Lånestocken består dels av myndighetsbeslutade
lån -- det är först och främst länsbostadsnämnderna
som har haft hand om kreditprövningen --, dels av
konkurrensutsatt utlåning, som beslutats av SBAB
i egen regi.
Det är mot denna bakgrund som förslaget till
ombildning av SBAB skall ses. Av den här korta
redogörelsen för vad som har inträffat under
SBAB:s nioåriga tillvaro framgår också att
förändringarna inom valuta- och kreditmarknaden
har varit många och omfattande. Det har givetvis
påverkat SBAB, liksom det har berört samtliga
bostadsinstitut.
Förslaget i propositionen, som tillstyrks i
betänkandet, innebär att SBAB bildar två
dotterbolag. Ett av dotterbolagen skall ta hand om
SBAB:s konkurrensutsatta utlåning, som i dag
omfattar knappt 50 miljarder. Till det andra
dotterbolaget förs alla myndighetsbeslutade lån,
som omfattar ca 90 miljarder. Alla utgivna
obligationer och övriga åtaganden ligger kvar i
moderbolaget SBAB. Moderbolaget får enligt
förslaget i propositionen -- det har vi tillstyrkt i
betänkande -- ett kapitaltillskott från staten på 500
miljoner. Det innebär att säkerheten för
innehavare av SBAB:s obligationer ytterligare
förbättras.
Ett enigt utskott har ställt sig bakom regeringens
förslag, bl.a. när det gäller riktlinjerna för
ombildning av SBAB, aktieägartillskottet på 500
miljoner samt en statlig garanti och eventuella
infrianden av garantiåtaganden. Det är som jag ser
det värdefullt att vi är så eniga i bostadsutskottet --
det tror jag att vi alla är överens om. Det är
värdefullt med hänsyn till de olika aktörer på
marknaden som tar del av vad bostadsutskottet har
tyckt och tänkt och vad riksdagen har bestämt i de
här frågorna.
I stort sett är vi eniga i alla frågor utom en, och den
berörde Magnus Persson något. Jag återkommer
kanske till den senare i en replik. Det är alltså
viktigt att vi från bostadsutskottets sida visar stor
enighet när det gäller SBAB:s framtid.
Socialdemokraterna har i ett särskilt yttrande klart
deklarerat att den breda enighet i bostadsutskottet
som utgör underlaget för dagens beslut ligger fast,
även om det skulle bildas en socialdemokratisk
regering efter valet. Det är en ytterst värdefull
markering från socialdemokraternas sida.
Det finns också en reservation från
socialdemokraterna i betänkandet. Den är som jag
uppfattar det av ideologisk karaktär och berör
kanske mer de allmänna ideologiska synpunkterna
och inte enbart SBAB, även om Magnus Persson
tog upp ganska så mycket som diskuteras i detta
sammanhang. Givetvis är jag beredd att ta upp en
ideologisk debatt i det här sammanhanget, men jag
tycker att den kunde föras i vilket sammanhang som
helst. I nuläget har den, som jag ser det, inte något
samband med SBAB.
Helt allmänt vill jag framhålla att statens viktigaste
allmänpolitiska uppgift är att utforma stabila
regelsystem och skapa förutsättningar för väl
fungerande marknader. Det tror jag att Magnus
Persson och jag är överens om. Vi politiker har,
oberoende av parti, en tendens att lägga oss i litet
väl mycket och att ändra spelreglerna litet väl ofta.
Jag redovisade också vad som har hänt under
SBAB:s nioåriga tillvaro -- det är en hel del som har
förändrats under den ganska korta tidsperioden.
Det är självklart att företagare har rätt att kräva att
vi lägger fast spelregler som blir stabila och att våra
beslut blir av någorlunda långsiktig karaktär. Men
jag vill samtidigt understryka att statens primära
uppgift inte är att driva företag -- det tror jag att vi
alla är överens om. Men jag vill avslutningsvis än
en gång understryka att jag tycker att vi skulle
kunna hålla den allmänna ideologiska debatten i
många olika sammanhang, men vi kan mycket väl
hålla den också i anslutning till SBAB. Eftersom
jag misstänkte att det skulle bli en debatt om de här
frågorna har jag plockat fram proposition
1991/92:69, där regeringen har lagt fram förslag till
privatisering av statligt ägda företag. Där finns en
lång lista, och i det sammanhanget finns inte SBAB
med.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till
bostadsutskottets hemställan i BoU20.