Fru talman! Jag delar uppfattningen att det är oer-
hört viktigt att stödutfodring kan fungera tillfredsstäl-
lande även i framtiden. Jag har litet svårt att förstå
varför detta framför allt måste ske genom att man
söker och finner en nationell särlösning. Jag tycker att
det viktiga är att stödutfodringen fungerar tillfredsstäl-
lande.
Som jag sade redan inledningsvis var vi medvetna
om frågorna när propositionen skrevs. Vi har också,
och hade redan inför och i samband med proposi-
tionsskrivandet, kontakter med olika berörda aktörer.
Vi har det nu också, och min bedömning utifrån de
möten med berörda parter som sker - det senaste hölls
så sent som i går - är att det går att finna en lösning
som är tillfredsställande.
Det finns i sig inget formellt eller lagligt hinder
för att den veterinära besiktning som skall ske av
djurkropparna sker där avlivningen har skett. Det kan
däremot vara praktiska skäl som lägger hinder i vägen
för att detta kan göras. Det kan vara brist på lämpliga
lokaler, frysutrymmen att förvara i osv. Men såvitt de
möjligheterna finns lägger inte regelverket något
hinder i vägen. Det som är viktigt är att besiktningen
sker.
Det är inte heller avsikten att slakt enbart skall ske
i Lidköping. Tanken är att det skall finnas fyra olika
slakterier i landet och att det skall byggas upp ett
system med hjälp av vilket man kan ha en uttransport
till utfodringsplatserna från de här slakterierna.
Låt mig sammanfattningsvis säga att min bedöm-
ning är att de utestående frågor som finns är möjliga
att hantera och att vi kommer att kunna finna en lös-
ning inför den kommande vintern. Alla berörda aktö-
rer är givetvis mycket angelägna om att så skall ske.
Kontakterna mellan de olika berörda grupperna kom-
mer att fortsätta. Jordbruksverket har fått i uppdrag att
kalla berörda parter till förnyade diskussioner, där
man bl.a. kommer att diskutera de återstående eko-
nomiska frågorna.