Herr talman! Näringsutskottets betänkande NU24
behandlar proposition 184 om genomförande av EG:s
tredje skade- respektive livförsäkringsdirektiv.
Det kan tyckas vara en utomordentligt teknisk frå-
ga, men den har egentligen mer karaktären av en ulv i
fårakläder.
Det finns mycket som döljer sig bakom den här
frågan. Det är inte bara fråga om försäkringstekniska
samordningar, utan det är faktiskt också fråga om
konkurrensneutraliteten mellan svenska och utländska
försäkringsbolag, framför allt de som agerar inom
EU-området.
Det här har också betydande implikationer för
hela den svenska riskkapitalförsörjningen. Det är en
fråga om konkurrensneutraliteten mellan svenskt
riskkapital och utländskt riskkapital i svenska företag.
Under den föregående mandatperioden inledde
den dåvarande borgerliga regeringen arbetet med att
redan den 1 januari 1992 avskaffa förvärvslagstift-
ningen, som rör utländska företags och personers
möjligheter att förvärva svenska företag.
Senare under mandatperioden avskaffades de
bundna aktierna. Samtliga aktier i svenska företag var
därmed möjliga att köpa för utländska företag eller
utländska medborgare, dvs. svenska och utländska
investeringar behandlades lika.
De här reformerna, tillsammans med reformerna
på skatteområdet, som innebar att dubbelbeskattning-
en på aktieutdelningar avskaffades, gjorde att vi där-
med fick en beskattning som var likvärdig med den
som gäller i nästan hela omvärlden. Det gällde för-
ändringar av reavinstbeskattningen och genomförande
av ett omfattande privatiseringsprogram som kom att
leda till att vi fick en breddad riskkapitalmarknad med
över 500 000 nya aktiesparare. Riskkapitalförsörj-
ningen i Sverige via svensk börs ökade 10 gånger
jämfört med den nivå som gällde i mitten av 1980-
talet.
Privatiseringsprogrammet hade således betydande
implikationer för riskkapitalförsörjningen, inte bara
genom att man drog in pengar till statskassan och
därmed avlastade den, utan också genom att man
slapp andra typer av upplåningar som annars skulle ha
varit nödvändiga.
Vi skapade också starkare och mer offensiva bo-
lag, som gjorde betydande investeringar, skapade nya
jobb och därmed bättre förutsättningar för den svens-
ka ekonomiska återhämtningen.
Det gav vidare ett betydande långsiktigt sparande,
i och med att 80 % av det kapital som gick till privati-
seringarna kom från Sparbanksböcker. 80 % visade
sig också vara långsiktigt sparande i aktier, vilket vi
eftersträvar för att få en bra försörjning av kapital till
den här typen av företag.
Av de 500 000 nya aktiespararna som tillkom vi-
sade sig framför allt unga kvinnor och unga kvinnor i
glesbygden i Norrland vara kraftigt överrepresentera-
de i förhållande till andra grupper.
Dessa tre delar innebar att vi skapade förutsätt-
ningar för att få fram pengar till de investeringar och
de nya jobb som vi alla anser är nödvändiga.
Inte minst den nuvarande finansministern Göran
Persson har i flera debatter, där jag själv deltagit, varit
införstådd med att vi behöver 500 000 nya jobb och
att de skall skapas i svenska företag under det kom-
mande årtiondet.
För att vi skall klara detta fordras betydande nya
investeringskapitalflöden både från utlandet och från
svenska sparare, och det fordras att vi har en likvärdig
beskattning som stimulerar investeringarna i de
svenska företag som vi så väl behöver.
Det innebär med andra ord att vi måste fullfölja
programmet i privatiseringshänseende och se till att vi
fortsätter att bredda riskkapitalmarknaden.
Det innebär också att vi måste göra de förändring-
ar i försäkringslagstiftningen så att svenska försäk-
ringsbolag får samma möjligheter att placera sitt kapi-
tal i svenska företag som nästan alla andra internatio-
nella försäkringsbolag har.
Herr talman! Jag kan inte acceptera att denna
kammare låser svenska försäkringsbolag till striktare
begränsningar än vad som gäller för tyska, brittiska,
italienska eller spanska bolag. De svenska bolagen får
inte placera så mycket pengar i riskkapital som de
andra bolagen får. Dessutom får man äga högst 5 %
av röststyrkan i ett bolag. I motsvarande bolag utom-
lands finns inte den typen av begränsning.
Resultatet blir en strypning av riskkapitalflödet
från svenska försäkringssparare, samtidigt som svens-
ka försäkringsbolag tvingas köpa röstsvaga aktier med
kanske en tusendels rösts styrka och därmed överlåta
röststarka aktier till utländska placerare.
Förändringarna i beskattningen och vägran till
förändringar i försäkringslagstiftningen gör att man
diskriminerar svensk riskkapitalförsörjning. Vi får
mindre kapital till investeringar och nya jobb, samti-
digt som lagstiftningen i det närmaste är antisvensk.
Den ger nämligen förmåner för utländska placerare på
svenska placerares bekostnad.
Jag förstår inte att socialdemokratin inom loppet
av några år gör totalt helt om - från att ha försvarat
förvärvslagstiftningen och begränsningar för utlän-
ningar gör man precis tvärtom. Utländska placerare
sätts i gräddfil med i praktiken enkelbeskattning av
utdelningar. Det finns inga begränsningar för utländ-
ska försäkringsbolag jämfört med svenska. Det rim-
mar inte med bra regler och bra sysselsättnings- och
investeringsklimat för Sverige.
Herr talman! För mig är det inte fråga om att dis-
kriminera utländska placerare. De skall ha bra regler,
och det har de fått i dag i Sverige. Vi skall för den
skull inte överlåta eller få fram diskriminering av
svenska sparare, svenska investerare eller svenska
försäkringsbolag. Det är viktigt för sysselsättningen
och investeringarna att de får bra möjligheter och
därmed åtminstone likställs med vad som gäller för
utländska motsvarigheter.
Det är också viktigt att den svenska tjänstenäring-
en får likvärdiga konkurrensförutsättningar. Att på
detta sätt hämma de svenska försäkringsbolagens
tillväxt och möjligheter att konkurrera med motsva-
rande utländska är för mig djupt stötande, såväl ur
konkurrensrättslig synvinkel som ur svensk synvinkel.
Det är även stötande mot bakgrund av det gäller att få
fram erforderligt riskkapital.
Jag förstår därför inte socialdemokratins stånd-
punktstagande, och jag förstår än mindre Vänsterpar-
tiets ståndpunktstagande i denna fråga.
Herr talman! Från moderat håll har vi bifogat fyra
reservationer till detta betänkande. Vi står fast vid
samtliga fyra reservationer. För att spara kammarens
tid har vi dock bestämt oss för att begränsa oss till att
yrka bifall till reservation 4, där vi också kommer att
begära rösträkning.