Herr talman! Jag är glad att Mats Green hellre vill prata om Vänsterpartiets politik än om propositionen, vilket jag trodde vi var här för. Det var därför som mitt inlägg riktade in sig på den proposition som regeringen nu lägger på bordet. Där kan jag konstatera att det finns en hel del lättnader och avvägningar som mycket väl kan leda till fler bostäder.
Jag vill ändå att vi inte stannar upp i den här situationen utan tänker tillbaka. Mats Greens parti har ändå varit med och regerat det här landet i åtta år, och vi såg en exempellöst dålig bostadspolitik under de åtta åren. Det regeringen nu får i knäet är ett underskott på hundratusentals bostäder. Läget är akut i Sveriges storstäder, och det efter åtta år av borgerlig bostadspolitik.
Man hade då kunnat tycka att Mats Green borde vara ödmjuk och säga: Vi nådde inte ända fram. Vi fick inte fram det antal bostäder som behövdes. Behovet var mycket större än det vi fick. Vi behöver byta inriktning. Investeringsnivåerna i bostadssektorn är alldeles för låga. Men det gör inte Mats Green, utan han vill fortsätta på samma spår igen, vilket gav oss otroligt få nya bostäder och ett bestånd som behöver rustas upp.
Vi försöker rikta in oss på det som ska leda till nya bostäder. Vi gör nämligen den största satsningen i Sverige på 20 år i den budget som Vänsterpartiet och regeringen lägger på riksdagens bord. Under så lång tid har det inte gjorts en sådan stor satsning. Vi riktar stöd för renoveringar till de kommuner som snabbt och effektivt levererar planer och riktar också ett stöd för upprustning.