Fru talman! Inga Berggren har frågat mig vad jag
avser att vidta för åtgärder för att genomföra de tret-
ton punkter för ett bättre näringsklimat som den s.k.
13-gruppen lagt fram.
Interpellationen gäller i flera avseenden skattefrå-
gor. Jag har kommit överens med finansminister
Bosse Ringholm om att även besvara de delar av
interpellationen som rör Finansdepartementets områ-
de.
Den svenska ekonomin visar nu på en betydande
styrka när det gäller tillväxt och ökad sysselsättning.
Arbetslösheten är nu enligt AMS statistik under 4 %.
Nyföretagandet har också ökat det senaste året och vi
ser en mer positiv attityd till företagande, särskilt
bland ungdomar. Statsfinanserna är i utmärkt skick
och inflationen är låg, vilket ger goda förutsättningar
för tillväxt i småföretag.
Bilden av den positiva utvecklingen bekräftas nu
också av flera tunga oberoende analysinstitut som
nyligen presenterat sina rapporter om näringsklimatet
i olika länder. Sverige placerar sig i flera fall mycket
högt. Merrill Lynch rankar t.ex. Sverige till det land
som har den högsta tillväxtpotentialen av samtliga
undersökta länder. Sverige får också i många fall
mycket höga betyg när det gäller utbildning och
forskning och utveckling.
Denna mycket positiva bild hindrar dock inte att
vi konstruktivt diskuterar vad vi kan göra för att yt-
terligare förbättra det goda företagarklimatet i Sveri-
ge. Det gäller bl.a. att se till att nyföretagandet har en
stabil bredd där nya goda företagsidéer kan förverkli-
gas och utvecklas. När det gäller de olika punkterna i
interpellationen skulle jag kort vilja kommentera
några av dessa.
När det gäller skattereglerna för hyresersättning så
har regeringen nyligen avskaffat den särskilda stopp-
regel som tidigare gällde för uthyrning av företagsle-
darens privatbostad till sitt företag. Hyresersättningen
ska numera, så länge den är marknadsmässig, be-
skattas som kapitalinkomst. När det gäller inkomst-
fördelningsreglerna inom familjen har regeringen för
avsikt att under nästa år påbörja en samlad översyn av
dessa regler för både fåmansföretag och för enskilda
näringsidkare.
Ett antal av förslagen innefattar olika typer av
särlösningar inom ramen för skattesystemet. Allmänt
kan sägas att särlagstiftning så långt som möjligt bör
undvikas eftersom den oundvikligen leder till gräns-
dragningsproblem, krångliga regler och i många fall
konkurrenssnedvridningar. Riksskatteverket har nyli-
gen i en rapport övergripande analyserat olika former
av schablonbeskattning. Här kan finnas motiv till
ytterligare fördjupade studier av möjligheterna till
bl.a. förenkling för företagare och ett ökat förtroende
för skattesystemet.
I en av punkterna föreslås ändringar i turordnings-
reglerna. Som interpellanten känner till har riksdagen
nyligen beslutat om förändringar i turordningsregler-
na. Regeringen har inte för avsikt att föreslå ytterliga-
re ändringar i linje med det förslag som anges i inter-
pellationen.
När det slutligen gäller frågorna om sjuklön och
rehabilitering pågår ett omfattande arbete där rege-
ringen tillsatt en arbetsgrupp som har till uppgift att
skapa en struktur som bryter den negativa utveckling-
en på ohälsoområdet. Regeringen avvaktar nu detta
arbete innan några åtgärder vidtas.