Fru talman! Den här konventionen öppnades för undertecknande i juni 1998. Om man då hade bestämt sig för att det behövde göras grundlagsändringar och annat hade man hunnit genomföra det tills nu. Det är ganska många år sedan den öppnades för undertecknande. Det är alltså ingen nyhet när regeringen nu lagt fram sitt förslag till riksdagen om att det skulle behövas en grundlagsändring.
Det är viktigt att lite grann skilja på två saker. Först måste vi klara ut hur vi vill att regelsystemet ska vara, och sedan är nästa steg att klara ut den exakta juridiska formuleringen. Vårt förslag innebär att man, som situationen är nu, skulle ratificera konventionen, men sedan så snabbt som möjligt arbeta fram de förändringar som behövs så att vi inte längre har den speciella reservationen utan kan lyfta ut den om några år.
Min kritik mot regeringen för långsamhet kvarstår alltså eftersom man inte tagit vara på de år som gått sedan 1998. Folkpartiet har ju uttryckt denna vilja till förändring, men samtidigt är det väl så att regeringen inte ens på lång sikt vill göra denna grundlagsändring. Det är där skillnaden ligger. Varför vill inte Carina Ohlssons parti att man ska kunna överklaga till domstol ett regeringsbeslut om hemlighållande av handlingar?