Fru talman! Under åtta år valde den förra borgerliga regeringen att hårt och fundamentalistiskt driva linjen: Låt oss göra allt privat inom hälso och sjukvården! Ni lutade er knappast mot några tjocka vetenskapliga utredningar, utan ni valde att gå den väg nyliberala ofta gör - man följer bundsförvanten Svenskt Näringsliv och dess aktiva lobbynätverk. Nu har ni även fått er kompis Sverigedemokraterna med på den färden. Det är ett parti som stöder er i vått och torrt.
Vi vet dock att vinstintressen och privata intressen leder bort från det välfärden behöver, det vill säga en hälso- och sjukvårdspolitik som håller ihop och som gynnar den forskning inom området som har betytt så mycket för svensk utveckling. Det finns delar av sjukvård och sjukhus som har en strategiskt viktig funktion såväl i sin sjukvårdsregion som för hela Sverige. Det handlar om forskning, utbildning och utvecklingskraft vid våra universitetssjukhus. Det är inte rimligt att ett landsting ensidigt kan fatta beslut om förändringar som privatiseringar när det rör betydligt fler än de egna invånarna, det vill säga hela Sveriges forskning.
För att förhindra att universitetssjukhusen splittras och fragmentiseras föreslås i propositionen, som före detta Alliansen och Sverigedemokraterna i morgon kommer att lösa ned, att vi även fortsatt ska hålla samman universitetssjukhusen och säkerställa de strategiska delarna av hälso- och sjukvården. Vi ska ha dem i gemensam ägo och ha fokus på huvuduppgifterna, som vård, forskning, utbildning och utvecklingsarbete. I förslaget fastslås att landsting inte får lägga över uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus på vårdgivare som är privata.
Jag ska ta Stockholm som exempel, för det är ett fantastiskt exempel på vad som har hänt. I borgarnas stora skyltfönster, Stockholms läns landsting, riskerar nu Karolinska och Karolinska Institutet att allvarligt försvagas just på grund av privatiseringarna.
Detta hotar kvaliteten, dagens sjukvård och kompetensen hos läkare och sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera som ska sköta och utveckla framtidens sjukvård. 50 läkare, professorer, lektorer, specialister - de bästa vi har i den här vägen - har gjort en, om jag får säga det, mycket allvarlig orosanmälan till politikerna i landstinget gällande den forskning, utveckling och utbildning som bedrivs i Stockholms läns landsting. Ni kanske har fått ta del av den skrivelsen, men det låter inte så.
Skälet är att den sjukvård som bedrivits inom landstingsdriven verksamhet på KS och KI flyttas ut till andra vårdformer, i stor utsträckning till det som benämns "vårdval", utan att forskning och utbildning följer med. Inom en rad specialiteter har detta redan inneburit att forskningen har minskat kraftigt och att grund- och vidareutbildningen försvårats - eller inom vissa specialiteter nästan upphört. Så ser det ut i detta län.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Driftsformer för universitetssjukhus
Orsaken till att forskning och utbildning drabbas så hårt av vårdvalen är att nuvarande vårdvalsorganisation med ersättningssystem leder både till en splittrad vård som inte gynnar kunskapsutveckling och till att vårdvalsenheterna med dagens organisation inte anser sig ha möjlighet att bedriva forskning eller medverka i grund- eller vidareutbildningen. Detta sker i dag, här ute. Stockholm har gått längst och kan följas av fler. Det kan ske var som helst i Sverige på det universitetssjukhus och i det län där högern - före detta Alliansen - styr och där Sverigedemokraterna hänger på.
Inom vissa specialiteter i Stockholms läns landsting, som är det absolut tydligaste exemplet och som har ett taklöst vårdval, har det också inneburit en dränering av kompetens från universitetssjukhusen. Det gäller inte enbart Stockholm, utan det har drabbat hela landet. Det har drabbat forskningen, säger dessa 50 professorer, lektorer och så vidare. Det är inte Vänsterpartiet som säger det.
Det är ett gemensamt intresse för stat och landsting att hälso- och sjukvården utvecklas och att resurser avsätts för utveckling och forskning. Detta ger en effektivare sjukvård och en långsiktigt högre kvalitet. Det ger också en förbättrad hälsa och större nytta för patienterna. Men ni är beredda att "sourca ut" det, precis som allt annat.
Universitetssjukhusen har en central roll i den medicinska utvecklingen och vården. De har även en viktig roll i hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning.
En stor del av läkarutbildningen utförs vid universitetssjukhusen. För att säkra att de blivande läkarna har den kliniska erfarenhet som yrket kräver är det oerhört viktigt att läkarstudenter får bra undervisning, relevant träning och god handledning. För det krävs, enligt regeringen och Vänsterpartiet, miljöer inom hälso- och sjukvården som är anpassade för just detta.
Eftersom universitetssjukhusen har en central och ledande roll för övrig hälso- och sjukvård anser vi att det är angeläget att dessa sjukhus inte fragmenteras, vilket har skett i Stockholm, utan hålls samman inom landstingen. Enligt regeringen och Vänstern finns det alltså starka skäl till att begränsa möjligheten för landstingen att överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid universitetssjukhusen till andra, privata, utförare.
Men ni säger självklart nej. Ni har en annan agenda. Privatiseringen väger tyngre än den samlade forskningen och utbildningen. Vad är väl forskning jämfört med ett vårdval! Det är pinsamt lättsinnigt av er att "sourca ut" det bästa som vi har.
Jag yrkar bifall till reservationen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.