Fru talman! Det har sagts mycket närmast euforiskt om IT och alla dess möjligheter i de inledande inläggen i IT-debatten i dag. Det har också sagts ett och annat berättigat varningsord från bland annat Peter Pedersen om allt skräp som görs väldigt lättillgängligt för barn och ungdomar och alla som är ute och surfar.
Samtidigt tycker jag mig notera en lite ny ton i debatten. Möjligen har vi från allianspartierna också hjälpt till med detta. Som Peter påpekade har vi vinnlagt oss om det. Törs jag ta ordet ödmjukhet i min mun? Alla goda tankar tänks inte på en sida i den här kammaren. Det finns faktiskt ett och annat korn på båda sidor.
Det är ett väldigt fyrkantigt system vi har haft här i riksdagen där man inte har kunnat tillmötesgå kloka förslag i motioner. På detta sätt har vi markerat att man som parlamentariker i landets högsta beslutande församling ska arbeta på det sättet att man tar hand om alla goda förslag.
Jag hoppas att vi kan fortsätta på den vägen i trafikutskottet och därmed kanske också skapa bredare enighet om många saker som vi egentligen har en bred enighet om.
För mindre än ett år sedan, i juni 2006, presenterade den dåvarande regeringens IT-politiska strategigrupp sin framtidsbild av Sverige i världen. Så sent som i mitten av februari offentliggjordes Post- och telestyrelsens förslag till bredbandsstrategi för Sverige som vi också fick presenterat för oss i trafikutskottet.
Inom EU lade kommissionen förra året fram ett tungt dokument med rubriken
Bredband till alla 2010
. Det saknas alltså inte underlag och visioner för en medveten och framsynt politik på IT- och bredbandsområdet.
Men det räcker inte med visioner och framtidsplaner. Tjusiga löften om bredband till alla har vi hört förut. En del av ledamöterna i kammaren minns löftena om 98 procents täckning inom ett par år som gavs i samband med den med pukor och trumpeter lanserade IT-propositionen våren 2000. Då hette ministern Björn Rosengren. Det är bara sju år sedan.
Det är bättre med mobiltäckningen, precis som Eliza påpekade, även om den fortfarande har brister och besvärande vita fläckar, svarta hål eller vad man ska kalla det. När det gäller bredband till alla, som Björn Rosengren lovade, eller åtminstone till 98 procent, är det fortfarande väldigt mycket i övrigt att önska.
Nu är det en ny regering med en bestämd ambition att gå från ord till handling när det gäller att klara IT-infrastrukturen i form av bredband till alla. Det finns en del att ta itu med, eftersom utvecklingen på IT-området i Sverige stagnerat under senare år jämfört med andra länder.
Från att ha tillhört den absoluta världstoppen inom bredbandsområdet låg Sverige förra året på tionde plats i antalet bredbandsanslutningar per hushåll enligt statistik från OECD. Vi har alla andra länder i Norden framför oss, precis som Désirée Liljevall påpekade. Det var också klädsamt och ödmjukt att tala om det i meritlistan för den gamla regeringen.
Det är intressant att även Socialdemokraterna i detta betänkande när de nu är opposition öser på med en reservation där de blir alla goda gåvors givare. De skönmålar lite överslätande den tidigare regeringens insatser. Nu vill de motverka klyftan mellan tätbebyggda områden och glesbygd. Nu säger de att staten måste ta ansvar för att alla ska få tillgång till bredband.
Herr talman! Låt mig lyfta fram några grundläggande utgångspunkter samt min och Centerpartiets vision av hur informationssamhället bör utvecklas och byggas ut. En grundläggande och självklar utgångspunkt i det sammanhanget är att tekniken ska stå i människans tjänst. Det har också flera varit inne på här tidigare.
För det första ska nya och bättre tekniska lösningar och snabbare kommunikationer bidra till att förbättra människors vardag.
För det andra ska tekniken användas för att överbrygga klyftor och inte skapa nya klyftor. Andra har här varit inne på den digitala klyftan.
För det tredje ska tekniken nyttjas i arbetet för att forma ett ekologiskt anpassat långsiktigt hållbart samhälle.
Tekniken ska också stå i företagsamhetens tjänst. Den ska bidra till att göra det enklare och effektivare att driva företag oavsett om det är ett litet enmansföretag eller en större verksamhet och oavsett var den finns i geografin.
Informationstekniken ska enligt vår mening inte bara komma ett fåtal till del. Det är utomordentligt centralt för oss att alla oavsett kön, ålder, social och ekonomisk bakgrund eller var de bor i landet ska få tillgång till snabba och säkra förbindelser på likvärdiga villkor. Det är i detta sammanhang som vi brukar tala om en digital allemansrätt.
Fru talman! Sverige ska vara en av världens främsta IT-nationer. Det ska vara ett land där våra innovatörer stannar kvar och utvecklar sina idéer i företag som nyanställer och där utländska företag gärna investerar. Sverige ska vara det land där hela befolkningen har verklig nytta av IT i sin vardag och där begreppet digital allemansrätt fått en verklig innebörd. Sverige ska vara det land där myndighetskontakterna förenklas, där 24-timmarsmyndigheten blir verklighet och där sjuka kan få bättre vård tack vare en effektivt arbetande vårdapparat med klokt utnyttjande av modern IT-teknik.
Allt detta förutsätter ett väl utbyggt, öppet och operatörsneutralt bredbandsnät som kan nås av alla medborgare, alla myndigheter och alla företag. Det behövs en offensiv nationell bredbandsstrategi med kopplingar till frågor som tillväxt, effektivisering och livskvalitet. Strategin måste enligt min mening baseras på några viktiga nyckelord.
Ett första sådant ord är konkurrensneutralitet. Det är inte särskilt lyckat med slutna nät där användarna för lång tid knyts till en enda operatör som också är tjänsteleverantör. Öppenhet är en förutsättning för att små potentiella tillväxtbolag och den offentliga sektorn ska kunna använda de nya bredbandsnäten.
Ett andra nyckelord är skalbarhet. Nätet måste byggas framtidssäkert och dimensioneras för den nya bredbandstekniken, det vill säga som jag ser det med optofiber, och erbjuda den säkerhet och redundans som krävs.
Ett tredje nyckelord är likvärdighet. Det måste finnas möjlighet att få bredbandsuppkoppling på ungefär likvärdiga villkor i hela landet.
Fru talman! Utvecklingen inom bredband går nu mot så kallade
triple play
-nät där Internetaccess, telefoni och tv, inklusive den nya högupplösande hd-tv-tekniken, går över samma ledning till hemmet. Detta framtidssäkra nät borde vara ett område där Sverige skulle kunna återta ledningen. Men det förutsätter ett heltäckande optofibernät.
Åtgärder för byggande av en framtidssäker och öppen infrastruktur, forsknings- och utvecklingsstöd till företag och skapande av klara spelregler skulle främja utbyggnaden av den nya tekniken. Den kan då bli en primär form för tv-distribution och kunna utnyttjas även för avancerade samhällstjänster som ställer krav på bildöverföring och säkerhet.
Fru talman! Med en framsynt IT-politik kan vi säkra välfärd och tillväxt genom en konkurrenskraftig industri. Vi får en förhöjd livskvalitet för medborgarna, en effektivare och bättre offentlig sektor, ett mer regionalt jämlikt Sverige och positiva miljöeffekter. Detta betänkande kan vara en bra början på utvecklingen åt det hållet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.