Herr talman! I dag ska vi debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande om jakt och viltvård. Jakt är en av människans äldsta kulturyttringar och är i dag en betydelsefull verksamhet för många i vårt land. I dag finns det ungefär 300 000 aktiva jägare i Sverige, och 13 procent av Sveriges befolkning lever i hushåll där någon jagar. Ser man till siffrorna för norra delen av Sverige är det ungefär 30-40 procent som bor i ett hushåll där någon jagar.
De frågor vi har att behandla i dag berör och engagerar väldigt många. Även frågeställningarna är många. Med den begränsning av tid vi har här väljer jag att i den här debatten ta upp en del av de frågor som jag anser vara mest aktuella på området. Men jag är helt säker på att vi kommer att få fler möjligheter att debattera jaktfrågorna i utskottet under mandatperioden.
Jag vill börja med att kommentera en av våra reservationer som berör betänkandets stycke om uthållig jakt och viltvård. Vi socialdemokrater har i sak ingen invändning mot majoritetens text på området. Men däremot anser vi det vara ett väldigt märkligt förfarande med en politisk inledningstext i ett motionsbetänkande, vilket är något nytt i riksdagsarbetet. Vidare anser vi att vissa infallsvinklar saknas. Därför har vi skrivit en reservation även på den punkten.
Jakten och viltvården är en tradition att bevara samtidigt som kopplingen till fritids- och turistnäringen erbjuder stora utvecklingsmöjligheter. På det sättet är jakt och viltvård också av stor betydelse för sysselsättningen framför allt på landsbygden.
Sverige är och ska vara ett föregångsland när det gäller att förvalta våra naturresurser och de vilda djuren. Vilt är en begränsad och gemensam resurs. Om vi förvaltar vårt vilt på ett bra sätt med balans mellan tillgång och avskjutning kommer vi också att få vilda djur som mår bra.
Tillgången på vilt påverkas av det lokala jaktuttaget men även av vad som händer utanför Sveriges gränser. Det gäller till exempel globala miljöförändringar och internationella politiska beslut. Det betyder att förvaltningen på lokal nivå är starkt kopplad till flera andra nivåer, regionalt, nationellt, kanske framför allt europeiskt och globalt. Det är något som vi också måste beakta.
Herr talman! En ansvarsfull jakt är en förutsättning för en god viltvård. Det är viktigt att vi skapar möjligheter för fler att kunna jaga. Vi har i dag en ganska hög medelålder på den svenska jägarkåren. Det är viktigt att även den yngre generationen ges möjlighet att delta i jaktens sammanhang. Jakten är dessutom en viktig social del i det svenska samhället och kan också ha en viss betydelse för att förbättra integrationen mellan olika grupper i samhället.
Även människor som bor i tätorter ska ha möjlighet att lära sig jaga. Ungefär hälften av marken i Sverige ägs av staten och de stora bolagen. På en stor del av den marken upplåts jakträtten till enskilda personer eller jaktsammanslutningar.
Som socialdemokrat tycker jag självfallet att jaktfrågorna är viktiga. Vi socialdemokrater vill arbeta för att intresset för jakt och viltvård ska öka. Vi vill därmed också se över hur användandet av statens mark kan underlätta för grupper som inte själva äger mark att jaga på. Det kan till exempel ske genom att staten i första hand skulle upplåta mark till icke markägande jägare. På så sätt skulle jakten bli tillgänglig för fler.
I den svenska jakten har älgjakten en särställning. Närmare 100 000 älgar skjuts varje år, vilket ger älgkött till ett värde av ½ miljard svenska kronor. Dagens älgförvaltning är inriktad på att skapa en livskraftig älgstam med hög kvalitet och i balans med betet. Det handlar dock mycket om lokala resurser. Vi anser att det svenska älgförvaltningssystemet måste anpassas efter älgens lokala spridning och ekologiska förutsättningar. Jakten på älg bör utgå från tillgången på bete, de areella näringarna och trafiksäkerheten.
När det gäller våra motioner om älgförvaltning hänvisas i motionsbetänkandet med en utförlig text till Jakt- och fiskerättsutredningens slutbetänkande
Jakt och fiske i samverkan
, den så kallad Ekströmska utredningen. Utredningen har under lång tid orsakat stor debatt i landet. Jägare, samer och markägare i den norra delen har varit mycket upprörda över utredningens ställningstaganden. Protesterna har varit högljudda.
I december förra året besökte statsminister Reinfeldt Kiruna. Där berättade han att utredningen skulle gå direkt i papperskorgen. Därmed tystnade självfallet debatten om den Ekströmska utredningen. Nu har det visat sig i ett par betänkanden att den Ekströmska utredningen inte alls ligger i någon papperskorg, utan är under beredning i Regeringskansliet. Det är något som även jordbruksministern har bekräftat i svar på en skriftlig fråga tidigare under våren.
Det här har lett till att debatten återigen har blossat upp. Många är oerhört besvikna över att statsministerns ord har brustit i frågan. I en tidningsdebatt uttryckte dock den centerpartistiska ledamoten Åke Sandström från Västerbotten detta: Att en utredning bereds innebär kort sagt att ingenting görs. Detta är ett mycket intressant uttalande. Jag måste fråga Sandströms allianskolleger i utskottet om det är ett uttalande som de delar synen i. Jag skulle gärna vilja att ni här och nu kunde ge besked om den Ekströmska utredningen. Kommer den att beredas i sin helhet? Vi är många som ser fram emot ett tydligt svar på den frågan.
Herr talman! I mars fattade regeringen beslut om att ändra i rennäringsförordningen § 3 för att öppna för fjälljakt för utländska medborgare. Innebörden av detta blir att utländska medborgare ska ha samma rätt att jaga på statlig mark som svenskar och att de regleringar som tidigare har funnits av jakttider och krav på medföljande svenska guider tas bort.
Inom EU finns det ungefär sju miljoner jägare. Även om jag inte tror att alla dessa kommer att komma hit till de svenska fjällen finns det skäl att oroa sig för vad det ökade trycket på fjälljakten kommer att innebära.
Bakgrunden till beslutet är att Sverige har fått en fråga från EU om ifall våra tidigare regleringar möjligen kunde vara ett brott mot tjänstedirektivet. Regeringen valde då att snabbt fatta beslut om att ta bort regleringarna, för man kände en oro för att frågan eventuellt på sikt skulle kunna hamna i EG-domstolen. I dag föreligger ingen anmälan, men regeringen valde ändå att fatta beslut hellre än att riskera en eventuell konflikt med EU längre fram.
Vi socialdemokrater anser att regeringen har fattat ett förhastat beslut om fjälljakten. Ingen konsekvensanalys är genomförd, och ingen öppen debatt har förts om frågan. Regeringens avsikt är att fjälljakten ska följas nogsamt för att man under hand ska kunna se vilka konsekvenserna blir.
Jordbruksministern säger så här i betänkandet: Vi har för avsikt att föreslå regeringen att Jordbruksverket ges i uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter och organisationer följa vad ändringen innebär för jakttrycket och därmed risken för ökad belastning på naturmiljö och viltstammarna och ökade störningar för rennäringen.
Den typen av konsekvensanalys skulle självfallet ha gjorts innan man fattade beslut. Anledningen till att berörda län hade fattat beslut om annorlunda regler för utländska jägare är att man under flera år av öppen jakt har sett att behovet av särregler har funnits. Vi undrar vad det är som får regeringen att tro att det skulle vara annorlunda nu.
Utländska jägare har länge haft möjlighet att jaga på svensk mark. Men det har funnits krav på att de ska jaga med guide. Det är en ganska rimlig regel med tanke på att de här jägarna inte har den kunskap som man får genom en svensk jägarexamen om den omfattande svenska jaktlagstiftningen.
Den svenska fjällvärlden är ett känsligt område med en unik fauna. Fjällen är ett riksintresse. Ett av våra 16 miljömål säger att den storslagna fjällmiljön ska bevaras. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att värna vår natur, och vi ser med oro på vilka konsekvenserna av att öppna fjällen för utländska jägare utan svensk jägarexamen och utan krav på medföljande guider kommer att bli.
När jag tog upp frågan med statsminister Reinfeldt här i kammaren sade han: "Det är lite konstigt. Vi har en glest befolkad del av landet där det alltid verkar vara för trångt." Jag anser att det är en alldeles för snäv syn på själva frågeställningen och att miljöhänsynen raljeras bort när man uttrycker sig på det sättet.
Jag är nyfiken på att höra utskottets borgerliga företrädares syn på den här typen av uttalanden. Vi socialdemokrater tar bestämt avstånd från regeringens sätt att hantera frågan om småviltsjakten i fjällen.
Avslutningsvis står jag självfallet bakom samtliga socialdemokratiska reservationer, men yrkar här bifall endast till reservation nr 1.