Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande NU9.
Sveriges export uppgår till 54 procent av vår bruttonationalprodukt. Sverige är förmodligen världens mest exporterande land. Utan export har vi ingen möjlighet att klara vår välfärd, vår utbildning, vår sjukvård och vår omsorg om de äldre. Exporten bygger på de fina företag i Sverige som byggts upp under lång tid med olika uppfinningar.
Vi har telesystem, tetraedern, olika komponenter till bilindustrin, exempelvis på säkerhetssidan, med mera. Jag kan stå här flera timmar och räkna upp alla de uppfinningar som har skapat den välfärd som vi har i Sverige.
Dessa produkter är unika och lyfter vår export worldwide. Det är alltså otroligt viktigt för Sverige som välfärdsland att immaterialrätten fungerar, inte bara i Europa utan också med rättssystem i USA och i Asien, i alla länder som vi har möjlighet att exportera till.
Herr talman! I Europa har man arbetat med att få ett enhetligt patentsystem i många år. I höstas lyckades vår eminenta handelsminister Ewa Björling tillsammans med sina medarbetare att ena Europa kring ett enhetligt patentsystem med en domstol som ska ta hand om de olika tvistefrågorna utifrån en gemensam patentlag.
Ett jättegrattis till handelsministern! Jag vill också ge en eloge till tidigare regeringar i Sverige som har jobbat med denna så viktiga fråga så att vi får det att fungera.
Nu får spanjorerna lösa nästa fråga som är språkfrågan. Vilket språk ska den nya lagen omfatta? För oss svenskar kan det tyckas självklart att det räcker med engelska. De stolta fransmännen höll dock inte med oss.
Med detta gemenskapspatent kommer en patentansökan till ett EU-land att gälla alla 27 medlemsländerna. Med säkerhet kommer det att bli en minskad kostnad om man tittar på alla länderna inkluderade.
Det är otroligt viktigt för våra företag, inte minst våra småföretag i Sverige. Det finns en kraft bland små och medelstora företag när det gäller innovationer. Nu har man öppnat Europamarknaden med det gemensamma patentet.
Det finns också en konvention om patentsamarbete, Patent Cooperation Treaty, PCT, som möjliggör för en uppfinnare att ansöka om patent samtidigt i flera av de anslutna länderna genom att ge in en så kallad internationell patentansökan. Det syftar till att göra det enklare och billigare att söka patentskydd också internationellt.
Ett marknadsområde som växer mycket är bioteknik och miljöteknik. Där har det immaterialrättsliga skyddet väsentligt förbättrats och främjar innovation och kreativitet. Det är mycket viktigt för framtiden och speciellt för Sverige med våra företag inom den branschen.
Herr talman! Som vi alla vet pågår i de asiatiska länderna mycket kopiering, inte bara av produkter och varumärken utan av hela processkedjor där produktionen sker. Tidigare var det mest mindre viktiga produkter som väskor och skor, men nu kopieras i stort sett allt, även bilar och reservdelar till bilar och flygplan. Kina och Taiwan tycks vara de länder som kopierar mest, men alla länder i Asien kopierar inom olika områden.
Jag var för några år sedan själv inkopplad på ett case i Kina, där ett konkurrerande bolag hade plagierat inte bara vår kopparrörsprodukt utan även den tillverkning av rören som vi hade patent på. Rättstvisten gick till domstol, där vi förlorade. Men vi blev erbjudna ekonomisk kompensation efter en politisk uppgörelse. Att vinna ett patentmål i Kina är inte enkelt. Vi måste få med Kina mer i det internationella samarbetet.
Det är av yttersta vikt att upphovs- och patenträtten skyddas. Annars får vi inga nya innovationer, och annars får Sverige problem.
Herr talman! Sedan i juni 2008 pågår förhandlingar om ACTA. Det är ett plurilateralt handelsavtal mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. De förhandlande parterna är Australien, EU och dess medlemsländer, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore och Sydkorea.
Huvudsyftet med ACTA är att förbättra respekten för redan befintliga immateriella rättigheter. Tyvärr sker ACTA-förhandlingarna bakom lyckta dörrar, vilket är beklagligt. Vi har alla arbetat för att öppna de dörrarna och få det helt öppet.
Det är trots allt viktigt att förhandlingarna fortsätter. Vår utgångspunkt är att de rättsliga lösningarna i ACTA ska rymmas inom ramen för vad som vid aktuell förhandlingspunkt gäller här i Sverige - det är vårt synsätt som gäller - eller inom gemenskapen. Nu får vi väl säga gemenskapen.
Vi arbetar för balanserade regler, metoder och samarbeten. Regeringens utgångspunkt är att de rättsliga lösningar som nu förhandlas fram ska rymmas inom ramarna för vad som gäller i Sverige.
Som exempel kan jag nämna att ACTA-avtalet inte ska innebära att tullen ges utökade möjligheter att genomsöka personligt bagage på våra flygplatser.
Sverige agerar i enlighet med den linje som har starkt stöd av många andra stater och av EU.
När det gäller tillgången till billiga läkemedel i fattiga länder kommer ACTA-avtalet att vara förenligt med WTO:s avtal om handelsrelaterade aspekter inom immaterialrätten. TRIPS-avtalet gäller bland annat tvångslicensiering, i huvudsak för landets egna behov. Det är också en mycket viktig fråga.
En särskild utredare har nu tillsatts för att utvärdera de lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet. Vi väntar på det svaret.
När det gäller privatkopieringsersättningar avvaktar regeringen arbetet inom EU.
Herr talman! De immateriella frågorna är oerhört viktiga för ett land som Sverige. Sverige har flera stora innovativa företag som framgångsrikt etablerat sig på världsmarknaden. Även bland medelstora och mindre företag i Sverige finns framgångsrika företag som nu säljer sina produkter worldwide. Det finns småföretag med mindre än 100 anställda som exporterar till 50 länder.
Vi måste följa utvecklingen och se till att de immateriella rättigheterna blir sådana att vi klarar svensk export och ekonomisk tillväxt och kan fortsätta att bygga föregångslandet Sverige.