Herr talman! Sverige har nu lämnat in en ansökan om Natomedlemskap. Det är en historisk omsvängning efter över 200 år av alliansfrihet som gjort att Sverige faktiskt är det land som har haft fred längst tid av alla världens länder.
Men det mest bekymrande är kanske inte det utan att processen som ledde fram till beslutet har varit under all kritik. På kortare tid än vad det tar att få ett nytt pass i Sverige har ett av de mest avgörande besluten om svensk säkerhetspolitik och svensk utrikespolitik tagits av regeringen och av den här riksdagen. Det har dessutom skett på ett sätt som gjort att svenska folket inte har kunnat vara delaktiga, med alldeles för lite tid för den samhällsdebatt som ett så stort och strategiskt beslut kräver.
Det är därför som Miljöpartiet nu - för första gången någonsin, tror jag - har lämnat in en motion med anledning av händelse av större vikt för att vi ska få ett ytterligare tillfälle att diskutera dessa oerhört viktiga frågor.
För oss är det avgörande att inget parti i efterhand ska kunna säga: De här frågorna var aldrig uppe på bordet. Vi diskuterade inte villkoren för Sveriges Natomedlemskap. Sveriges ställningstagande till kärnvapen eller till permanent Natotrupp var aldrig uppe till diskussion i riksdagen. Nu har alla partier chansen att faktiskt tydligt deklarera sin ståndpunkt i de här frågorna.
I en tid av ökande spänningar i världen behövs mer än någonsin globala aktörer som kan verka för fred, för konfliktförebyggande och för att medla i pågående konflikter. Här har Sverige en stolt tradition att falla tillbaka på, att som alliansfritt land medla och förebygga i krig och konflikter runt om i världen. Vårt diplomatiska arbete och vårt stabila bistånd har bidragit till att ge oss ett starkt namn som vi också kan använda för en fredlig utveckling i världen.
För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sveriges röst för demokrati, för mänskliga rättigheter och för konfliktförebyggande nu ljuder högre än någonsin. Vi vet nämligen att behoven globalt också är större än någonsin. Nu är risken i stället stor att vårt land redan nu under prövningen av vår Natoansökan blir tyst i kritiken mot länder som de facto rör sig i en oroande riktning när det gäller demokrati och yttrandefrihet, exempelvis Turkiet.
Vår syn är att Sverige aldrig, varken som ansökande land eller som fullvärdig medlem i Nato, får låta sig tystas. Vi måste hålla fast vid vår sedan länge fastslagna hållning med en feministisk utrikespolitik och en stenhård kritik mot länder som förföljer oliktänkande, begränsar friheten för sin egen befolkning eller hotar och anfaller sina grannländer. Sveriges röst är viktigare än någonsin för en värld i fred.
Herr talman! Nu är som sagt Natoansökan inskickad. Då måste vi också inom det politiska fältet hitta utrymme för den viktiga diskussionen om hur Sveriges framtida medlemskap i Nato ska se ut. Det minsta Sverige ska göra, om vi nu ska gå med i Nato, är att ställa krav, att tydliggöra vilka förbehåll som ska gälla för medlemskapet, precis som många nuvarande medlemsstater i Nato redan har gjort.
Sverige ska till exempel inte - det anser vi är oerhört viktigt - ha kärnvapen på svensk mark, varken i freds- eller i krigstid. Sverige ska driva på för ett demokratikrav och att detta skärps för länder som arbetar inom Nato. Vi måste också tydligt stå upp för fred, frihet och värnandet av mänskliga rättigheter. Allt annat är för oss oacceptabelt.
Det är ingen hemlighet för någon att vi också varnade för risken med att göra upp och göra gemensam sak med länder som Ungern och Turkiet i försvarssamarbeten och i säkerhetspolitik. Det dröjde inte heller många timmar förrän Turkiet började ställa krav på Sverige att överge våra grundläggande demokratiska principer. Här måste Sverige visa ryggrad och visa att vi inte viker oss för den typen av påtryckningar.
Vi i Miljöpartiet är inte beredda att tona ned våra värderingar när det gäller frihet, demokrati och värnandet av mänskliga rättigheter. Säkerhetsläget i vårt närområde har försämrats dramatiskt på kort tid, och det om någonting visar på vikten av aktivt förebyggande och konfliktlösande arbete. Sverige måste driva en självständig och feministisk utrikespolitik och vara pådrivande i arbetet för fred. Här ingår inte minst det oerhört viktiga arbetet mot kärnvapen.
Herr talman! Miljöpartiet kräver att Sverige ska fortsätta vara en stark röst för global nedrustning, särskilt gällande kärnvapen som vi ju alla vet är ett existentiellt hot mot mänskligheten. Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i en försvarsstrategi. Vi är mycket oroade över att Sveriges viktiga arbete för nedrustning av kärnvapen kommer att försvåras om vi är medlemmar i den kärnvapenallians som Nato är. Det är därför det är så viktigt att redan nu i samband med att ansökan hanteras klarlägga en tydlig svensk linje kring vår syn på kärnvapen.
Vi anser till exempel att Sverige bör, som många andra länder, skriva under FN:s kärnvapenkonvention. Det skulle vara att fullfölja den linje som Sverige har fört under årtionden. Vår syn är också att Sverige ska vara en kärnvapenfri nation med en stark lagstiftning som grund för den principen. Den lagstiftningen skapar största möjliga tydlighet, förutsägbarhet för alla parter och säkerhet kring att det här är någonting som kommer att stå sig över tid.
Sverige borde därför omedelbart anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen till vårt land i både freds- och krigstid. Det är också något som flera Natoländer, som Spanien och Lettland, redan har gjort men även Finland som ansöker om Natomedlemskap tillsammans med oss. Det kan inte vara omöjligt för Sverige att göra samma sak.
Vi vill också att regeringen tydligt klargör att Sverige inte deltar i planeringen kring kärnvapenanvändning, till exempel i Nuclear Planning Group, och att Sverige driver principen om no first use inom Natoalliansen. Det är en princip som skulle minska risken för att en konflikt eskalerar till kärnvapenkrig. Där bör Nato och Sverige driva på hårt inom Nato för att Nato inte ska vara en sådan eskalerande part.
Vi vill också att regeringen tydliggör att Sverige ska ifrågasätta den kärnvapendelning som sker mellan USA och några av de europeiska Natomedlemmarna. Att en kärnvapenstat lånar ut kärnvapen till icke kärnvapenstater så som sker nu inom Natos nuclear sharing strider mot andan i icke-spridningsfördraget och kan i framtiden riskera att åberopas som prejudikat för andra kärnvapenstater som vill låna ut sina kärnvapen. En sådan utveckling skulle riskera att vara katastrofal. Sverige bör verka för att Nato här ändrar sin policy.
Vi noterar också att vårt förslag ligger nära de tankar som uttrycktes av dåvarande utrikesminister Anna Lindh när hon initierade Weapons of Mass Destruction Commission, som rent av gick ännu längre och önskade att kärnvapnen alltid bara skulle finnas på kärnvapenstaternas egna territorier. Kan man ställa sig bakom en sådan princip borde man också utan problem kunna ställa sig bakom principen att inte ha kärnvapendelning.
Vid ett eventuellt Natomedlemskap anser vi att det är viktigt att Sverige inte ska ha permanenta Natotrupper på svensk mark. Sveriges regering bör också inför alla Natos försvars- och utrikesministermöten, och också de årliga mötena med statsöverhuvuden, ha överläggningar med lämpliga riksdagsutskott och med nämnder om det som ska diskuteras på de här mötena, för att säkerställa att det också finns en demokratisk förankring av Sveriges principer och hållning i Natofrågor.
Sverige har en stolt tradition av transparens och offentlighetsprincip. Därför ska Sverige också vara pådrivande för att förbättra insynen i Nato och pådrivande för att de nationella parlamenten i medlemsländerna ska skärpa sin granskning av Natos angelägenheter så att ansvarsutkrävande kan ske.
För att säkra att Sverige ska fortsätta att driva och utveckla den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken bör Sverige utarbeta en form för, och inbjuda till, regelbunden dialog mellan Försvarsdepartementet och organisationer för fred och mänskliga rättigheter. Sverige bör också öka sitt fredsfrämjande arbete.
Herr talman! Vi ser nu att det finns flera parallella kriser världen över som skapar svåra säkerhetspolitiska problem. En tillbakagång av demokratin pågår. Vi ser hur klimatkrisen får allt värre följder och också driver på konflikter. Rysslands aggression mot Ukraina leder till en global svältkatastrof, och det riskerar också att ge mer mänskligt lidande. Här behövs Sverige som en stark röst, oavsett om vi är inom eller utom Nato. En sådan hållning borde också Sveriges riksdag ställa sig bakom.
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.