Herr talman! Jag tror att i stort sett alla är överens
om att skattelagstiftningen inte kan förutse precis alla
tänkbara situationer. Det måste finnas ett utrymme för
tolkning av lagstiftningen. Det är ju framför allt skat-
temyndigheterna och våra domstolar som skall göra
det. Den tolkningen ger ofta som resultat en prejudi-
katbildning som blir ett viktigt komplement till lag-
stiftningen.
Just när det gäller prejudikatbildningen spelar för-
handsbeskeden en viktig roll. Ursprungligen hade
förhandsbeskedet det syftet att det skulle reda ut okla-
ra skattefrågor för den enskilde. Men på senare tid är
förhandsbeskedet, som sagt var, en viktig del i preju-
dikatbildningen.
Förhandsbesked kan i dag endast begäras av den
enskilde. Det vore bra - det är de flesta också överens
om - om även det allmänna, dvs. skattemyndigheter-
na, kunde begära ett förhandsbesked. Det skulle ge en
enhetligare rättstillämpning, och det skulle ge en
större rättssäkerhet för den enskilde. Och det är just
detta som är regeringens förslag, att det allmänna
skall få rätt att begära förhandsbesked.
Det här går moderaterna, folkpartisterna och krist-
demokraterna emot. När det gäller folkpartisterna är
det mycket konsekvent. De har nämligen i sin motion
klart och tydligt yrkat avslag på detta. De tycker att
det är fel med ett utvidgat förhandsinstitut.
Men moderaternas agerande tycker jag är litet
egendomligt. Det kräver en förklaring av Carl Fredrik
Graf. I sin motion accepterar man nämligen förslaget
om ett förhandsbesked. Man kräver t.o.m. att det skall
utvidgas utöver det som regeringen har fastslagit.
Men i reservationen går man emot och yrkar avslag på
propositionen.
Kristdemokraterna har inte motionerat över huvud
taget. Då utgick åtminstone jag från att den som tiger
samtycker. Men de har också reserverat sig.
Utskottsmajoriteten tycker att det är bra med ett
utvidgat förhandsbesked enligt propositionens förslag.
Det snabbar som sagt upp prejudikatbildningen, och
det är bra av ett stort antal skäl.
För det första ökar det förutsägbarheten och lik-
formigheten i beskattningen. Det är just det som är
den viktiga poängen, Carl Fredrik Graf. Det ökar
nämligen rättssäkerheten för den enskilde i allra hög-
sta grad.
För det andra ökar det effektiviteten i
rättstillämpningen. Det går snabbare, och skattemyn-
digheterna använder sina resurser på ett bättre sätt.
För det tredje avlastar det skattemyndigheterna
och domstolarna. Det minskar de flaskhalsproblem
som onekligen finns i dag.
För det fjärde, vilket kanske är det allra viktigaste,
ger det lagstiftaren, dvs. oss i riksdagen, snabbare
besked om hur lagstiftningen fungerar. Vi får en bätt-
re feedback, och det är faktiskt viktigt för oss.
Jag yrkar alltså avslag på reservation 1.
Nu tänker jag inte ta kammarens tid med att kom-
mentera precis alla reservationer. Jag skall ta en till
som kanske är viktigare än de andra. Det gäller reser-
vation 2. De andra reservationerna har vi faktiskt
diskuterat för inte så väldigt länge sedan, så det kan-
ske vi kan hänskjuta till en eventuell efterföljande
debatt.
Reservation 2 handlar om - och det har Per Ro-
sengren varit inne på - regeringens förslag om vem
som skall företräda staten vid s.k. skatteackord. För-
slaget från regeringen innebär att ansvaret skall delas
så att skattemyndigheten tar det grundläggande ansva-
ret men har möjlighet att delegera själva prövningen
till kronofogdemyndigheten.
Det borde kunna vara en acceptabel kompromiss,
tycker man. Men icke så. Inte heller det här accepterar
Moderata samlingspartiet. Man vill att kronofogde-
myndigheten skall ha ansvaret.
Det tycker majoriteten är ett dåligt förslag av två
skäl.
För det första är det skattemyndigheten som har
kännedom om gäldenärens totala skuldbild. Och den
totala skuldbilden är viktig när man skall fastställa ett
ackord.
För det andra kommer ackordsfrågor ibland in i ett
mycket tidigt krisskede. I detta tidiga krisskede har
inte kronofogdemyndigheten den kännedom om gäl-
denären som behövs. Om kronofogdemyndigheten
skulle handha hela ärendet, skulle man alltså få göra
en utredning till. Det skulle bli ett ganska onödigt
dubbelarbete.
Herr talman! Jag yrkar avslag på den reservatio-
nen liksom också på de andra reservationerna och
bifall till utskottets hemställan i dess helhet.