Fru talman! Vi är här i dag för att debattera miljö- och jordbruksutskottets betänkande om vattenvård. Det är sista gången som vi har detta betänkande att debattera för den här mandatperioden, så jag tänkte ta tillfället i akt att lite grann summera hur det ser ut och vad vi har gjort i regeringsställning.
I det stora havet, som täcker 70 procent av jordens yta, finns det många ställen där det är stora problem. Det kom en rapport förra året som visar att 50 procent av arterna i havet har försvunnit. Framför allt har antalet djur minskat.
Tack vare att det gjordes undersökningar på Sveriges västkust på 1920 och 1930-talet som sedan upprepades kan vi se hur det ser ut här hemma. Sommaren 2017 publicerades detta, och det visade sig att 60 procent av de arter som forskaren Jägerskiöld hittade på 20- och 30-talet var borta; de fanns inte i proverna. Hos de arter som fanns kvar har antalet minskat, med några få undantag. De arter som har ökat är ofta generalister som kan ta över andra nischer. Detta är förstås alarmerande.
Antalet koraller i världen har halverats på 30 år. Det viktiga sjögräset ålgräs här i Sverige har också minskat drastiskt, på vissa ställen med 98 procent men längs hela kusten med ungefär 80 procent. Det är inte bra.
Å andra sidan kan vi se positiva trender. Siktdjupet i Västerhavet har till exempel ökat, vilket gör att ljuset tränger längre ned och ökar fotosyntesen.
Men fortfarande är 30 procent av Östersjöns botten död, och 95 procent av Östersjön räknas som övergödd. Trots detta har flera partier sagt att det där med enskilda avlopp behöver man inte göra så mycket åt. En latrintunna för en person under ett år innehåller lika mycket näring som behövs för att odla två ton morötter. Det är inte lite. Ofta odlar man inte dessa två ton morötter på sin bakgård, utan det är näring som lagras i marken eller går ut i avloppen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård
Därför har regeringen tillsatt en utredning om enskilda avlopp. Eftersom det är stora kostnader för den enskilde måste rätt åtgärder vidtas. Utredningen kommer i maj, och jag hoppas att vi då kan få fler, bättre och mer funktionella åtgärder, för vi har nästan 1 miljon enskilda avlopp. Att inte göra något eller att säga att det inte gör något är inte hållbart.
Moderaterna talar mycket om biståndsprojekt och det stora reningsverket i Kaliningrad, som verkligen har gett effekt. Då är det konstigt att ni skär ned 2,8 procent av biståndsbudgeten, vilket skulle kunna användas till fler sådana projekt. Dessutom skär ni ned 32 procent av hela miljöbudgeten. Trots allt måste vi vidta dessa åtgärder och stärka detta.
Miljöövervakningen, som gör att vi kan se skillnaderna och att sådant som gjordes på 20- och 30-talet kan upprepas i dag, vill Moderaterna också dra ned med 21 procent.
Det håller alltså inte riktigt att ni har en större budget och fler åtgärder för havsmiljön.
Regeringen har gjort mycket för havsmiljön. Men det är det som gjordes på 70- och 80-talet som vi nu kan skörda frukterna av, till exempel ett bättre siktdjup i Västerhavet. Vi ser inte heller längre små diffusa oljeutsläpp här och var. Mycket är alltså bättre i dag tack vare det politikerna gjorde för 30-40 år sedan. Det vi gör i dag blir alltså vårt arv 20, 30, 40 år framåt i tiden.
Något vi har gjort i regeringsställning är att vi äntligen har tillfört pengar till att sanera vrak. Det första vraket som sanerats är Thetis. Det ligger ganska nära där jag bor, och jag har själv dykt på det. Regeringen satsar 25 miljoner kronor i budgeten till sanering av cirka tre vrak om året. Detta gör att miljögifter, oljor och annat i vraken tas bort i stället för att riskera läcka ut. Detta har efterfrågats länge, och nu blir det verklighet.
Vi tillför också pengar för strandstädning. Ibland säger man: Ge hockeylagen och fotbollslagen några påsar så kan de städa stränderna! Men det är så mycket att det måste göras professionellt. Utefter våra riksvägar är det staten som har ansvar för att plocka upp skräp, men på våra stränder är det kommunerna - trots att skräpet har en okänd källa och, som flera i debatten påpekat, ofta inte kommer från det ställe där det flyter i land. Nu finns det 17 miljoner kronor för kommunerna att söka. Plasten och skräpet från stränderna kommer att tas bort, och stränderna kommer att hållas rena och bli bättre.
Vi talar mycket om mikroplaster, men stora plastföremål blir också mikroplaster allteftersom de vittrar sönder. De ska bort, och det har vi tillfört medel till.
Vi har också vidtagit åtgärder för renare dagvatten och åtgärder för att få bort spökgarn, alltså borttappade fiskeredskap som fortsätter att fiska i havet. Vi har antagit en maritim strategi som ska göra det bättre för människor, djur och natur och skapa jobb.
Vi har också en stor satsning på att förhindra läkedelsspridning i miljön, och den kommer att fortsätta. Naturvårdsverket vill gå vidare och se var man ska göra dessa insatser för att få bäst utveckling.
Vi måste också tala om vad Sverige gör utomlands. Jag kom just hem från Nepal, och trots att det ligger långt från havet visste de att Sverige jobbar med havsfrågor och att vi har haft en havskonferens i New York. Det var rätt häftigt. De kände också till Isabella Lövin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vattenvård
Havskonferensen i New York handlade om ett av de hållbarhetsmål som 193 av världens länder antog 2015, nämligen mål 14 om havet. Sverige och Fiji tog täten och anordnade konferensen. Den resulterade i 140 frivilliga åtaganden, och för första gången talade hela världen samma språk och tänkte framåt. Sverige gjorde 26 frivilliga åtaganden, och de håller nu på att omsättas i verkstad. Förhoppningsvis kommer de att göra skillnad både nu och i framtiden.
Jag ser med stor tillförsikt på att det vi har gjort under denna mandatperiod kommer att ge stora avtryck i framtiden.
(Applåder)