Fru talman! Ulla-Britt Hagström, kd, har frågat
mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att en konti-
nuerlig uppföljning av prostitutionslagstiftningen ska
genomföras.
Jag vill inledningsvis hänvisa till mina svar den
13 mars och den 7 maj i år på interpellationer i sam-
ma ämne (interpellation 2000/01:264 och
2000/01:412).
Med anledning av att lagen (1998:408) om förbud
mot köp av sexuella tjänster infördes, höjde regering-
en genom 1999 års budgetproposition polisväsendets
ramanslag med 7 miljoner kronor. Därutöver förut-
satte regeringen att polisen inom ramen för sin budget
skulle avsätta de ytterligare medel som eventuellt
kunde komma att behövas för en effektiv bekämpning
av prostitutionen.
Rikspolisstyrelsen har fördelat de extra resurserna
mellan polismyndigheterna i Stockholm, Västra Gö-
taland, Östergötland och Skåne, där problemen an-
setts vara störst. Var och en av dessa myndigheter
avgör utifrån lokala förhållanden hur resurserna bäst
kan användas i kampen mot prostitutionen. Rikspolis-
styrelsen följer upp hur polismyndigheterna använder
resurserna och vilka resultat som uppnås.
Enligt Rikspolisstyrelsen finns det inget som tyder
på att de samlade arbetsinsatserna mot prostitution
skulle ha minskat. Däremot förändras och utvecklas
insatserna.
Jag håller med Ulla-Britt Hagström om att det är
viktigt att lagstiftning följs upp och vill nämna några
exempel på olika typer av uppföljning av lagen om
förbud mot köp av sexuella tjänster.
Av regleringsbrevet för år 2001 framgår att Riks-
polisstyrelsen i årsredovisningen för år 2001 ska
redovisa åtgärder och kostnader med anledning av
förslagen i bl.a. kvinnofridspropositionen.
Som Ulla-Britt Hagström nämner i interpellatio-
nen har Brottsförebyggande rådet kartlagt tillämp-
ningen av lagen under dess första år. Rådet konstate-
rar att det är för tidigt att uttala sig om lagens funk-
tionsduglighet.
Socialstyrelsens kartläggning av prostitutionens
omfattning 1998-1999 visar att det inte har skett
några genomgripande förändringar i prostitutionen
sedan lagen trädde i kraft. I Socialstyrelsens under-
sökning kommer både positiva och negativa erfaren-
heter av lagen till uttryck i intervjuerna med nyckel-
personer inom bl.a. polis och socialtjänst. De flesta
ställer sig dock positiva till lagen. Den ses bl.a. som
en viktig markering.
När det gäller att utvärdera polisens arbete mot
prostitution har Rikspolisstyrelsen gett Polismyndig-
heten i Skåne i uppdrag att utvärdera tillämpningen
av lagen och komma med förslag till metodutveckling
i polisens arbete med prostitution. I rapporten försö-
ker man belysa möjligheter och svårigheter vid till-
lämpningen av den nya lagen. Uppdraget har redovi-
sats till Rikspolisstyrelsen som för närvarande bere-
der rapporten, bl.a. tillsammans med andra polismyn-
digheter.
Den bild som vi hittills har sett framträda är att
det finns många, sinsemellan olika, uppfattningar om
den nya lagen och dess förtjänster. Jag vill inte alls
utesluta att det kan finnas ett behov av förbättringar -
av lagen eller av de kompletterande insatser som
måste till. 1998 års parlamentariska sexual-
brottskommitté har i mars i år lämnat förslag till vissa
förtydliganden. Förslagen har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.
Mot denna bakgrund är det ännu för tidigt att ta
ställning till vilka ytterligare åtgärder som eventuellt
behövs från regeringens sida.
Min uppfattning är att vi på olika sätt måste be-
kämpa den exploatering av människor som prostitu-
tion innebär. I arbetet med att minska prostitutionen
är lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster en-
dast ett komplement till de bredare sociala insatser
som krävs.