Herr talman! Under 1998 är Sverige ordförande
för det nordiska regeringssamarbetet. I november
presenterade statsministern programmet för ordföran-
deskapet i samband med Nordiska rådets session i
Helsingfors. Jag är glad över att, när vi nu kommit en
bit in i arbetet, få tillfälle att informera riksdagen om
ordförandeskapet. Innan jag går vidare vill jag passa
på att avisera den skrivelse om nordiskt samarbete
som regeringen kommer att överlämna till riksdagen
om några veckor.
I dag skapar de nordiska frågorna inte alltid de
stora rubrikerna, men likväl kan vi som medborgare i
Norden dagligen ta del av det nordiska samarbetets
framgångar. Vi har en öppen och gemensam arbets-
marknad - många är de svenskar som tack vare den
finner sysselsättning i Norge samtidigt som de avhjäl-
per flaskhalsproblem i Norges ekonomi. Ungefär en
femtedel av vår varuhandel sker med de nordiska
grannländerna. Vi har öppna gränser utan passtvång,
en förmån som vi skall se till att behålla även när
Schengenavtalet träder i kraft och blir en del av EU:s
regelverk.
När vi går och handlar väljer vi gärna produkter
med den gröna svanen, den gemensamma nordiska
miljömärkningen. Ur företagens synvinkel blir svanen
därmed en garanti för en större nordisk hemmamark-
nad och en stimulans att producera miljövänligt.
När Sverige nu tagit över ordförandeklubban i det
nordiska regeringssamarbetet vill vi förena kontinuitet
med förnyelse. Vi kommer att fullfölja tidigare påbör-
jat samarbete samtidigt som vi kommer att värna
traditionell nordisk samverkan för kulturellt utbyte
och ökad språkförståelse. Det svenska ordförandeska-
pet har ambitionen att förtydliga samarbetets politiska
dimensioner. Det skall utövas aktivt för att söka nor-
disk sammanhållning och samsyn, säkra kontinuitet
och fullfölja pågående arbete. Sverige vill verka för
att samarbetet förblir en stabil plattform för konkret
samverkan inom Norden och för internationellt age-
rande - i närområdet, i Europa och globalt.
Två breda initiativ skall prägla Sveriges ordföran-
deskap. Norden bör samverka närmare för ökad sys-
selsättning liksom för att göra Norden och dess nä-
rområden till en ekologiskt hållbar region. Detta är
två politiskt helt centrala verksamhetsfält där det finns
en tydlig bäring på nordisk samverkan i relation till
närområdet och i det vidare Europasamarbetet.
Vårt geografiska läge är också en tillgång i kam-
pen för jobben och miljön. Norden ligger i en av
Europas snabbast växande regioner. Med angränsande
områden runt Östersjön, Barents och Arktis har Nor-
den en unik utvecklingspotential.
Särskild vikt skall läggas vid att göra omställning-
en till ekologiskt hållbara samhällen till ett självklart
element i ansvaret för och arbetet inom alla samhälls-
sektorer. På motsvarande sätt skall strävan att stärka
sysselsättningen och minska arbetslösheten vara bä-
rande teman i arbetet i alla berörda samarbetssektorer.
Norden kan befrämja en politik som förenar miljön,
ekonomin och kampen för jobben.
Ordförandeskapet förpliktar Sverige också till att
under 1998 vidareföra och utveckla ett antal initiativ
som Norge tagit som ordförandeland under 1997. Det
rör sig framför allt om en fortsatt stark tonvikt på
gemensamma åtgärder för barn och unga liksom om
en uppföljning av arbetet kring IT-frågor.
Sverige vill även under året ta ett aktivt ansvar för
att påbörjade initiativ förverkligas. Det skall ske med
ledning av de beslut som Nordiska rådet fattade 1995
om reformering och vitalisering av det nordiska sam-
arbetet, och inom ramen för särskilda sektorsprogram.
Som exempel på frågor där Sverige vill bidra till att
föra arbetet framåt under 1998 kan nämnas: insatser
för ökad språkförståelse, vidgad nordisk samverkan i
närområdet, ökade insatser för förebyggande och
bekämpande av brottslighet samt en stärkt samverkan
med frivilliga organisationer.
Arbetet med att förverkliga ordförandeprogram-
mets mål och intentioner har kommit väl i gång efter
årsskiftet. De svenska ordförandena i respektive sek-
tor går starkt in för sina uppdrag, och samordningen
inom Regeringskansliet av arbetet har förstärkts.
Nordiska ministerrådets sekretariat har gjort en ge-
nomgång av aktuella projekt som bör prioriteras sär-
skilt. I samband med Nordiska rådets 50:e session
kommer samarbetsministrarna att kunna lämna redo-
görelse för hur långt vi kommit.
Samverkan mellan Nordiska rådet och regeringar-
na skall utvecklas i enlighet med intentionerna i re-
formarbetet vars grund lades 1995. Sverige skall
verka för konstruktiva insatser från regeringssidan för
att skapa mötesplatser för parlamentariker och rege-
ringsföreträdare för dialog i centrala politiska frågor.
Herr talman! Det nordiska samarbetet måste be-
drivas så att det blir relevant för medborgarna och
kopplas till vardagsnära frågor. Ett område där sam-
arbetet kan förbättras är handeln. Vi måste kunna göra
mer för att öppna våra marknader för varandra. Det är
märkligt att det måste vara så krångligt med gräns-
överskridande handel liksom att arbete och bosättning
på ömse sidor av en nordisk gräns skall behöva vara
så problemfyllt som det ibland verkar.
En av hörnstenarna inom EU är förverkligandet av
den inre marknaden. Trots detta har det visat sig att
det finns olika typer av hinder som gör att den inre
marknaden inte fungerar fullt ut. Kommerskollegium
kommer därför att i morgon överlämna en rapport där
man tittar på just förverkligandet av den inre markna-
den i Norden. Det kan ge förutsättningar för Norden
att bli en förebild och gå i fronten för att förverkliga
EU:s inre marknad fullt ut.
Även i Östersjösammanhang görs ansträngningar
för att underlätta gränsöverskridande handel. Sedan
oktober förra året arbetar en kommitté med en inven-
tering av alla de hinder som ur svensk synvinkel finns
för ökad handel och ekonomiskt samarbete kring
Östersjön. Inventeringen skall sedan kompletteras
med förslag till åtgärder för att eliminera dessa hin-
der.
När jag i höstas fick statsministerns uppdrag att bli
nordisk samarbetsminister motiverades detta bl.a.
med att samarbetet runt Östersjön och inom Norden
flätas allt tätare samman. Det vidgade Östersjösamar-
betet bör inte på något sätt ses i konkurrens med det
nordiska samarbetet. Tvärtom är Östersjön och Nor-
den en fråga om både-och. Det är viktigt att se det
mervärde som en sammanflätning av dessa två samar-
betsområden kan erbjuda.
Herr talman! Nordiskt samarbete är inte vad det
har varit, säger en del. Det är riktigt. Det förändras,
anpassas och utformas med hänsyn till de förutsätt-
ningar som utvecklingen i omvärlden ger oss, precis
som det bör vara. I den nya tideräkning som gäller
sedan Sovjetunionens upplösning, EES-avtal och nya
nordiska EU-medlemskap har det nordiska samarbetet
en ny dynamik. Det svenska ordförandeskapet inriktas
på att ta tillvara detta.