Herr talman! Jag har tidigare i egenskap av ordfö-
rande i svenska delegationen till Nordiska rådet haft
anledning att framföra både klara tillrop och upp-
muntran till den nye samarbetsministern. Det är ett tag
sedan sist. Men jag vill gärna upprepa det jag sagt
tidigare.
Jag tror att det är viktigt med de ettåriga ordfö-
randskapsperioderna att man har både kontinuitet och
framåtsyftning i arbetet. Det fick vi här höra i ett av
svaren. Jag skulle vilja ta två exempel på saker som
nämndes i anförandet och i frågesvaren.
Leif Pagrotsky nämner Kommerskollegiums rap-
port om EU:s inre marknad som kommer i morgon.
Det är viktigt att i det sammanhanget ta fasta på den
möjlighet som det innebär, precis som samarbetsmi-
nistern säger, till samverkan i hela Norden så att man
blir ett föredöme i förhållande till Europa.
Där tycker jag att det har saknats en del i samord-
ningen, inkluderande också Norge och Island och
självstyrande områden, som ju inte är EU-
medlemmar. Det är viktigt att betona att Norden som
område måste agera mer kraftfullt och samfällt i för-
hållande till EU. Jag utgår från att det är det som
samarbetsministern vill signalera.
Den andra punkten gäller det som vi nämnde i
Helsingfors. Samarbetsministern sade själv att det
behövs en bättre information om de små problem som
nämndes, dvs. telefonservice och annat. Hur har det
gått med den frågan? Jag tror att det är viktigt att man
följer upp detta inte bara med information om möjlig-
heter att kunna ringa någonstans.
Man bör ta reda på hur saker och ting förhåller sig
i det nordiska problemområdet, men det behövs också
konkreta uppföljningsåtgärder. Om samarbetsminis-
tern har funderat vidare på det spåret vore det bra att
få några signaler också där.