Fru talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till reservation 12 i betänkandet, men principiellt står jag naturligtvis bakom alla våra ställningstaganden.
För svenska företagare har det senaste året varit ett stålbad som ingen av oss här i kammaren eller någon annan hade kunnat förutse. Vi ska självklart vara ödmjuka för att det är lätt att göra misstag när nya och oväntade problem uppstår, men desto viktigare är att de som har makten att göra förändringar verkligen lyssnar och sätter sig in i hur en företagares vardag ser ut just nu.
Många vittnar om att det är mycket administration och tid som läggs på att försöka göra allt rätt och riktigt enligt de regler och riktlinjer som finns för de olika krisstöd som regeringen och riksdagen har beslutat om. Men det finns också en oerhörd frustration över att ansökningarna inte har förenklats eller att informationen har förbättrats. Det har varit mycket att ta hand om det senaste året. Flera av branschorganisationerna, till exempel Visita, Svensk Handel och Transportföretagen, säger att det har gått åt fel håll. Det har inte blivit enklare.
Fru talman! I fredags ägde en särskild debatt rum i kammaren som skulle handla om de långa handläggningstiderna för utbetalning av krisstöd till företag. Den debatten förvandlades olyckligtvis till att fokus riktades mot de företag som tar tillfället i akt att begå brottsliga handlingar i och med att stödsystemen finns. Tyvärr finns oseriösa företag som agerar med ont uppsåt, men lyckligtvis är de inte i majoritet eller ens i närheten av detta. Självklart är det oerhört viktigt att oseriösa företag inte ska få del av de stöd som de inte har rätt till, men jag måste ändå få säga att staten måste behandla företagen med respekt och åtminstone på ett korrekt sätt bekräfta att ansökan är mottagen.
Regeringens egna utredare Stefan Strömberg, som har haft till uppgift att föreslå åtgärder mot coronarelaterad brottslighet, besökte näringsutskottet i förra veckan. Ett medskick som jag tar med mig från honom är att Tillväxtverket kanske inte borde ha fått uppgiften att hantera korttidsstödet från början samt att verket borde tillskjutas mer resurser och samtidigt få en bättre ledning.
Jag undrar fortfarande om regeringspartierna inte ser att det finns saker som borde ha hanterats annorlunda och att det fortfarande finns en chans att förbättra, men det måste göras skyndsamt. Det är därför många av oss i oppositionen ändå har initierat ett utskottsinitiativ, som Moderaterna har pratat om tidigare. Det handlar om att tidsgarantier ändå måste införas. Det har gått ett år, och handläggningstiderna har inte förbättrats och hanteringen har inte blivit enklare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Fru talman! Regelförbättringar och regelförenklingar för företag är ytterligare ett område som har kommit på efterkälken det senaste året. Nu om någonsin är det oerhört viktigt att parallellt med krisarbeten och stödåtgärder aktivt se på hur näringslivet kan ta sig ur stålbadet. Det är en viktig välfärdsfråga eftersom ett väl fungerande näringsliv är absolut nödvändigt för att det ska finnas några resurser till välfärden.
Vi har under lång tid fått tydliga signaler från näringslivet att det finns mycket i det nuvarande regelverket som borde få en översyn utifrån en ambition att det ska vara enkelt att starta men också driva företag i Sverige.
För vårt näringsliv har pandemin inneburit konkurser, och fler ser de ut att bli. Utöver att ge stöd och i viss mån konstgjord andning är det därför desto viktigare att anlägga moteld för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för företagandet i vårt land.
Fru talman! År 2018 riktade OECD rekommendationer till Sverige. En av dessa var att Sverige skulle skapa en gemensam webbportal som kan användas när det gäller konsultationer om regler, att ta del av regler och förslag med mera.
För några veckor sedan hade jag en interpellationsdebatt med näringsminister Ibrahim Baylan om just regelförenklingsarbetet och vad som händer framöver eftersom vi i mars förra året fick ett besked från näringsministern att detta med en webbportal var något som skulle vara på plats inom några månader. Svaret på frågan om den gemensamma webbportalen blev beskedet att den redan finns. Näringsministern hänvisade nämligen till regeringens egen hemsida. Där finns allt, och därmed är rekommendationen om en gemensam webbportal omhändertagen.
Jag är inte helt säker på att näringslivet tycker att det svaret motsvarar uppdraget. Det gör i alla fall inte jag, och tiden går.
När det gäller förenklingspolitiken i övrigt blir svaret följande: "Regeringen avser att återkomma i närtid med beslut om de nya målen för förenklingspolitiken, som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga." Den som väntar får se.
Fru talman! Som vi alla vet finns det delar av näringslivet som har kommit relativt lindrigt undan. Vissa branscher har närmast gynnats av social distansering och hemarbete.
Vi har lärt oss en del värdefulla saker på grund av pandemin. Vi kommer att fortsätta ha digitala möten, och vi kommer troligen att se en för alltid förändrad kontorskultur där det kommer att vara självklart att lägga delar av sin arbetstid på hemmaplan.
Men vi har också lärt oss att hur stora skärmar vi än har och hur bra uppkoppling vi än har kan det personliga mötet ansikte mot ansikte inte ersättas. Den app finns inte som tar bort vår glädje över att få resa, göra upplevelser på riktigt och byta horisont om så bara för en liten stund.
Jag vill därför att vi riktar lite mer uppmärksamhet mot den svenska besöksnäringen. Den genomgår nu den kanske tuffaste perioden i modern tid, men redan innan corona slog till såg vi utmaningar inom denna bransch. Dessa kommer inte att försvinna bara för att smittan upphör. Det kommer att krävas många kloka beslut över tid från många parter för att den ska kunna återta förlorad mark och sedan växa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Ungdomar får ofta sitt första jobb inom besöksnäringen, som är en viktig möjliggörare av arbetslivserfarenhet och en bransch som över tid stadigt har vunnit mark. Utbildningen av branschspecifika kompetenser för besöksnäringen har dock inte hållit jämna steg med personalförsörjningsbehoven. På senare år har trenden varit att efterfrågan på personal har ökat medan tillgången på personal med rätt utbildning har minskat.
Kompetensfrågan är central för branschens möjligheter att växa och för Sverige som konkurrent till andra besöksmål. Regeringen bör därför stärka kompetensförsörjningen inom besöksnäringen. Utbildningssystemet bör utvecklas i nära samarbete med näringslivet, då det är företagen som besitter kunskapen om vad framtiden kräver.
Fru talman! Vi får aldrig glömma att varje skattekrona skapas av företag som betalar skatt och vars anställda betalar skatt till vårt gemensamma bästa. Utan företag har vi ingen välfärd!